Fiskodling i Finland
Det främsta målet med fiskodling är att producera livsmedel av hög kvalitet till konsumenterna på ett ansvarsfullt sätt.
Idag är ansvarsfullhet en självklarhet i den finska livsmedelskedjan. För fiskodlare är ansvarsfullhet något mycket vardagligt, eftersom målet är att branschen ständigt ska utvecklas och miljöpåverkan minimeras. Fiskodlingen i Finland är mycket noggrant reglerad och övervakad. Vattenbehandlingens effektivitet kontrolleras med hjälp av miljötillstånd och regelbundna inspektioner. Genom kontroller får fiskodlare och myndigheter information om miljöns status och verksamhetens eventuella påverkan på vattendragen, på ett regelbundet och dokumenterat sätt.
Näringen är en mycket viktig del av Finlands naturresursekonomi, som sysselsätter människor och skapar inkomster på landsbygden, i synnerhet i skärgårdsområdet och inne i landet. Inhemskt vattenbruk främjar närmat på bästa sätt.
Koldioxidavtrycket från fiskproduktionen är betydligt mindre än från köttproduktionen. Fisk växer med cirka ett kilo av ett kilo foder, medan nötkött kräver fem gånger så stor fodermängd. Vattenbruket tar också mindre utrymme än övrig djurproduktion. I världen har också fiskproduktionen gått om produktionen av nötkött. Fiskodling bidrar också till att bevara världshavens överfiskade fiskbestånd.
Finland vill vara en föregångare i den blå bioekonomin och i det har fiskodling en viktig roll. Även reformen av EU:s fiskepolitik lyfter fram vattenbruk som en prioritet. Man uppnår störst ekonomisk nytta i landets ekonomi om man ökar fiskodlingsproduktionen i enlighet med den nationella vattenbruksstrategin.
Fiskodlingen i Finland i siffror (Naturresursinstitutet)
- I Finland odlades år 2018 cirka 14,3 miljoner kilo fisk avsedd som människoföda. Den totala produktionen var cirka 0,26 miljon kilo mindre än 2017.
- Det producerades 13,2 miljoner kilo regnbågslax, vilket är över 90 procent av hela matfiskproduktionen. Produktionen av odlad sik uppgick till knappt 0,8 miljoner kilo, vilket är i stort sett lika mycket som de fyra föregående åren.
- Det odlades sammanlagt cirka 0,3 miljoner kilo andra odlade matfiskarter: öring, röding, stör och gös. Det producerades cirka en halv miljon kilo regnbågslaxrom avsedd som livsmedel.
- Värdet på regnbågslaxproduktionen uppgick till 63,2 miljoner euro 2018 och sikproduktionen till 7,9 miljoner euro. Hela matfiskproduktionen hade ett värde på sammanlagt 73,5 miljoner, det vill säga cirka 13 miljoner mindre än under 2017.
- Den betydande minskningen av matfiskens produktionsvärde har sin förklaring i ett lägre producentpris för regnbågslax än tidigare (5,15 euro/kg).
- Förutom som matfisk odlas det även fisk för utsättning i naturliga vatten. Det producerades sammanlagt knappt 50 miljoner fiskyngel i olika storlek, med undantag av nykläckta yngel för utsättning och fortsatt tillväxt.
- År 2018 fanns det 265 verksamma fiskodlingsföretag i Finland.
Nya odlingstekniker
Östersjöfoder
Fiskodlingens näringsbalans i Östersjön kan ha en neutral belastning om fisken odlas med fiskfoder gjort av Östersjöfisk. Fiskmjölet som används görs av strömming och skarpsill fångad i Östersjön. När Östersjöfoder används i fiskodling minskar mängden näringsämnen som kommer in utifrån och näringsämnena inom Östersjön cirkulerar. Varje kilo fisk som produceras med närfoder får fosfor och kväve att cirkulera i Östersjön, främjar en hållbar utveckling och ökar matsäkerheten.
Lokaliseringsstyrning och offshore-anläggningar
Med hjälp av planering av lokaliseringsstyrning har man hittat miljömässigt hållbara områden för den nya produktionen. De är både till havs och i inlandsvatten. Moderna konstruktioner på anläggningarna gör det möjligt att placera de nya havsanläggningarna längre ut, där miljön är mer gynnsam och produktionen inte står i konflikt med andra verksamheter.
Effekterna av inrättandet av en ny stor fiskodlingsanläggning på öppet hav märks endast hundra till tvåhundra meter från anläggningen.
Recirkulationsanläggningar
I Finland har man även börjat investera i fiskodling i recirkulationsanläggningar. De orsakar mindre miljöbelastning än fiskodlingsanläggningar som är placerade i vattenområden. I recirkulationsanläggningar strävar man efter att producera så mycket fiskprotein som möjligt till så låg energi- och vattenförbrukning som möjligt.
Än så länge är recirkulationstekniken för dyr för matfiskproduktion. Man närmar sig dock gränsen för lönsamhet och tekniken används redan inom specialproduktion. Enligt Naturresursinstitutet är det lönsamt att odla regnbågslaxyngel och mer värdefulla arter i recirkulationsanläggningar på land, men de nuvarande mängderna lax och regnbågslax kan man endast få från havsanläggningar.
Stor omsorg om fiskars hälsa och föda
Endast välmående fiskar ger ett livsmedel av hög kvalitet. Fiskodlare satsar på en god hälsa hos fiskarna. Odlad fiskrom kläcks och fisken växer i rent vatten och får noggrant studerad föda. Bra uppväxtförhållanden skapar en grund för välbefinnande hos fiskarna, och fiskodlarnas gedigna yrkeskunskaper tryggar en hög kvalitet på den odlade fisken.
Erfarna fiskodlare kan läsa av hur fiskarna mår och vid behov anpassa uppfödningsprocessen. På fiskodlingsanläggningar arbetar man också alla dagar i veckan. Fiskodlarnas spetskompetens och kärlek till det egna arbetet syns för konsumenterna i form av ett fiskutbud av hög kvalitet i fiskdisken i närbutiken.
Fiskar odlade i Finland mår bra. Fiskbestånden har inga sjukdomar som är skadliga för människor. På fiskodlingsanläggningarna ser man även till att odlingsfiskarna inte smiter ut i naturen. På så sätt förhindrar man spridning av parasiter och fisksjukdomar som är främmande för vilda fiskar. Fisksjukdomar bekämpas förebyggande på fiskodlingsanläggningarna genom att vaccinera fiskarna och satsa på bra odlingspraxis. Användningen av antibiotika för behandling av odlingsfiskar har tack vare detta förebyggande arbete minskat betydligt.
De viktigaste råvarorna i fiskfoder är fiskmjöl och fiskolja. Färsk fisk som kommer från havet får inte användas som fiskfoder. Förutom fiskfoder och fiskolja kan fiskfoder innehålla vegetabilisk olja, sojabaserade produkter, vete- och majsgluten, ärtväxter och krossade solrosfrön. Man tillsätter även vitaminer och mineraler i fodret.
Fiskodling är en tillståndspliktig verksamhet
I Finland är fiskodling strängt reglerat och kontrollerat. Målet med övervakningen är att trygga miljöns, fiskarnas och arbetstagarnas välbefinnande. Fiskodlingsanläggningar behöver tillstånd enligt miljöskyddslagen för att bedriva fiskodling, och dessutom krävs det tillstånd enligt vattenlagen för att bygga i vattenområden. Även renseriverksamhet eller annan verksamhet på en anläggning som hanterar fiskeriprodukter kräver tillstånd.
I tillstånden regleras mycket noggrant vilka områden som får användas i fiskodlingen samt produktionssätt och produktionsmängder för vattenbruket. Vattenbehandlingens effektivitet på fiskodlingsanläggningarna kontrolleras med hjälp av miljötillstånd och regelbundna inspektioner. Dessutom förutsätter egenkontrollen inom fiskodling noggrann registrering av all verksamhet.
