Partnerskap mellan forskning och fiskare i Finland

Partnerskap och samarbete mellan forskning och fiskare i Finland har bedrivits på många olika sätt under många år och har gynnat båda parter. Det har å andra sidan alltid funnits delade meningar om och olika syn på fiskbeståndens status och de faktorer som påverkar den. Med hjälp av samarbete och en gemensamt producerad kunskapsbas kommer vi närmare en gemensam uppfattning och parternas olika uppgifter kompletterar varandra. På det sättet blir det lättare att nå samförstånd om vad som bör förändras och med vilka medel förändringen kan uppnås. Principen är att den information som produceras måste vara sammanhängande, aktuell och ge stöd till beslutsfattandet.

Ett samarbetsprogram, liksom övriga innovationsprogram, sammanställdes under ministeriets ledning i samarbete med intressegrupper och forskare. Till samarbetsprogrammet sökte man efter teman som olika parter upplevde som viktiga och inom vilka man ansåg att samarbete mellan fiskare och forskning skulle ge ett mervärde. Med utgångspunkt i workshoppar gjorde man en ansökan vars innehåll i andra fasen av ansökningsprocessen preciserades ytterligare genom diskussioner mellan Naturresursinstitutet och ministeriet.

Työpaketit

Främmande ämnen i fisk och vattenmiljöns status

  • Uppföljningen av främmande ämnen, som dioxiner och PCB-ämnen, görs i stor utsträckning redan nu.
  • Kan man effektivisera uppföljningen genom att koncentrera den till centrala importplatser, som exempelvis fiskmjölsfabriken i Kasnäs?
  • Kan man, och är det nödvändigt, att även förbereda sig på exempelvis framtida hot orsakade av alggifter från algblomningar?
  • Kan fiskarna bidra med kostnadseffektivitet i övriga forskningsinstitutioners miljöuppföljning när personalen på fältet, resurserna och verksamhetsställena minskar?

Förebyggande av skador eller olägenheter för fisket förorsakade av sälar och storskarvar

  • Olägenheter för fisket som förorsakas av sälar är ett allmänt känt problem sedan länge, som man har försökt minska på många sätt. Man har ännu inte kunnat uppskatta de skador som orsakas av storskarvar med tillräcklig precision och det råder delade meningar om deras betydelse.
  • Det är viktigt att börja med att dokumentera skadorna och deras omfattning – även andra skador än de som direkt orsakas av besök vid fångst
  • Praktiska undersökningar och uppföljningar behövs både för att dokumentera och minska skadorna
  • Det är också viktigt att gå ut med information till och engagera intressegrupper, så problemen och deras omfattning kommer till allmän kännedom.

Selektivitet i fisket och tryggande av fiskets fortlevnad

  • Genom att öka selektiviteten i fångsterna kan man uppnå den önskade storleken på fiskbestånden och undviker överdriven bifångst, som ibland inte kan utnyttjas.
  • Samtidigt fäster man vikt vid fångsternas kostnadseffektivitet och hanterbarhet. En ökad kostnadseffektivitet har stor betydelse för fiskaryrkets attraktionskraft och fortlevnad.
  • Utvecklingen av fångstteknikerna sker med utgångspunkt i fiskarnas behov och idéer.
  • Selektiviteten gäller även tidpunkten och platsen för fisket. Exempelvis uppgifter om andelen strömming och skarpsill i trålfångsten kan underlätta beslutsfattandet för fiskaren, exempelvis valet av fiskeområde.

Samarbetspartner:

  • Naturresursinstitutet
  • Finlands Yrkesfiskarförbund
  • Suomen sisävesiammattikalastajat ry
  • Institutet för hälsa och välfärd
  • Finlands miljöcentral
  • Jyväskylä universitet
  • Östra Finlands universitet

Partnerskapsprogrammet har en finansiering på 1 250 000 euro, som kan användas fram till den 31 december 2019. Man kan ansöka om en fortsättning på programmet, och med ansökan om fortsättning kan man få högst 1 250 000 euro.

Mer information:
Ari Leskelä, Naturresursinstitutet
ari.leskela@luke.fi