Innovations­program för vatten­bruk

Innovationsprogram för vattenbruk

Produktionen av odlad fisk gick redan för några år sedan om den globala produktionen av nötkött och över hälften av den fisk som människor äter är odlad. Även i Finland kan man utöka vattenbruket betydligt utan att kompromissa med de uppställda målen för en god status för miljön. Odling av fisk i nätbassänger på öppet hav och vattencirkulationsodling har på många intressegruppers gemensamma initiativ erkänts som en produktionsmetod för vattenbruk som man bör utveckla och införa i Finland.

Silakkarysä Airistolla © maaseutuverkosto, Markku Saiha
Luke Naturresursinstitutet logo

Innovationsprogram för vattenbruk

Produktionen av odlad fisk gick redan för några år sedan om den globala produktionen av nötkött och över hälften av den fisk som människor äter är odlad. Även i Finland kan man utöka vattenbruket betydligt utan att kompromissa med de uppställda målen för en god status för miljön. Odling av fisk i nätbassänger på öppet hav och vattencirkulationsodling har på många intressegruppers gemensamma initiativ erkänts som en produktionsmetod för vattenbruk som man bör utveckla och införa i Finland.

Även om vattencirkulationsodling och odling på öppet vatten tar stora kliv framåt i världen, bland annat i Norge, finns det risker med teknikerna och tillvägagångssätten. Innovationsprogrammet för vattenbruk strävar efter att minska dessa risker genom forskning, undersökningar och informationsöverföring från andra håll. Även utbildning har mycket stor betydelse för förnyelsen av vattenbruket.

För att utveckla odlingen på öppet vatten är det viktigaste att hitta nya produktionsställen och på dessa platser bedriva ett samarbete med myndigheterna, ägare av vattenområden, fiskodlingsföretag och forskare på ett sätt som leder till miljöcertifiering. Tekniken för odling på öppet vatten och förhållandena som krävs för produktionscykeln måste utvecklas. Kan nätbassängerna sänkas ner under stormar eller till och med under vintern, kommer man någonstans att utveckla en helt revolutionerande bassängkonstruktion för odling i havet, hur får man automationen och dataöverföringen vid fjärrstyrning att fungera eller hur saluför man fisk som producerats på öppet hav i närheten av kusten på vintern på ett kontrollerat sätt fram till våren, då det är brist på fisk på marknaden.

Vesiviljelyn innovaatio graafi

Utmaningar med vattencirkulationsodling

För att kontrollera vattencirkulationsodlingen krävs det ny kompetens. Recirkulationsanläggningar är dyra investeringar och den höga användningsgraden är en förutsättning för en lönsam verksamhet. Man kan endast uppnå denna användningsgrad om fisken växer bra och förblir hälsosam. Vid vattencirkulationsodling används vattnet på nytt 50–100 gånger och renas kontinuerligt. Att upprätthålla en god kvalitet på vattnet på ett kostnadseffektivt sätt och kontinuerligt göra noggranna mätningar av vattenkvaliteten är prioriterat vid vattencirkulationsodling. Jämna förhållanden gör det möjligt att upprätthålla en bra livsmedelskvalitet på fisken, men för att uppnå det måste man utföra de olika produktionsfaserna på ett kontrollerat sätt. Det är möjligt att vattencirkulationsodling och odling på öppet vatten kan förenas på ett effektivt sätt. Att kombinera vattencirkulationsodling med verksamheter inom träförädlingsindustrin har visat sig ge stora fördelar i Finland.

Ett vattenbruk i förändring kräver ny kompetens. I innovationsprogrammet fäster man särskild vikt vid att utbildningsverksamheten inom vattenbruket deltar i konsortiernas arbete via bland annat lärdomsprov, praktikantperioder och kursverksamhet. Yrkesutbildningen och universitetsutbildningen i vattenbruk genomgår just nu en förändring, vilket innebär att innovationsprogrammets konsortium med sin verksamhet kan påverka utvecklingsarbetet inom utbildningen.

Samarbetspartnerna inom innovationsprogrammet för vattenbruk är:

  • Naturresursinstitutet (koordinator)
  • Finlands miljöcentral
  • Livsmedelssäkerhetsverket
  • Finlands fiskodlarförbund
  • Forststyrelsen
  • Meteorologiska institutet
  • Yrkesinstitutet Livia
  • Jyväskylä universitet
  • Uleåborgs universitet

Även nya samarbetspartner kan ansluta sig till verksamheten, och det är överlag meningen att nätverket ska vara öppet och under utveckling och på det sättet fungera som en plattform även för andra gemensamma öppningar. Finansieringen av nätverket uppgår till 3 miljoner euro 2017–2019.