Den gemensamma fiskeripolitiken

Den gemen­samma fiskeri­politiken

Den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) fastställdes för första gången redan i Romfördraget 1957. Ursprungligen var den kopplad till den gemensamma jordbrukspolitiken, men med tiden har den blivit allt mer självständig. De ursprungliga målen för den gemensamma fiskeripolitiken var att bevara fiskbestånden, skydda havsmiljön, trygga de europeiska fiskefartygens ekonomiska lönsamhet och erbjuda konsumenterna livsmedel av hög kvalitet. Vid reformen 2002 kompletterades dessa mål med målet om en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar och balanserad användning av vattenlevande resurser. Strävan efter hållbarhet måste bygga på tillförlitliga vetenskapliga utlåtanden och försiktighetsprincipen.

År 2013 nådde rådet och parlamentet en överenskommelse om en ny fiskeripolitik som på lång sikt syftar till att säkerställa ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk. Syftet med Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden är att bidra till genomförandet av GFP.

Läs mer om bakgrunden till GFP samt 2013 års avtal på unionens webbplats. 

Finlands nationella kontrollstrategi för den gemensamma fiskeripolitiken 2021–2027 hittar du här.

Övervakning av reglerna för GFP 

Artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (nedan EHFVF-förordningen) innehåller bestämmelser om ansökningsvillkor. 

När det gäller EHFVF övervakas efterlevnaden av reglerna för GFP på följande sätt:

• I samband med stödansökan försäkrar sökanden att han eller hon inte har gjort sig skyldig till bedrägeri som riktar sig mot Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden eller Europeiska havs- och fiskerifonden och inte äger eller deltar i verksamheten för ett fartyg som tagits upp i IUU-förteckningen. Sökanden försäkrar dessutom att han eller hon följer EU-lagstiftning och den nationella lagstiftningen.
• När närings-, trafik- och miljöcentralen fattar stödbeslut ska centralen kontrollera att sökanden inte har gjort sig skyldig till en allvarlig överträdelse av GFP:s regler. I samband med stödbesluten ska föredragandena också kontrollera att sökanden inte har brutit mot bestämmelserna om IUU-fartyg.  
• Stödmottagaren ska iaktta bestämmelserna i artikel 11.1 i EHFVF-förordningen under den tid som insatsen genomförs och i fem år efter den sista betalningen. Livsmedelsverket förvaltar ett överträdelseregister och informerar fondens myndigheter om allvarliga överträdelser under den femåriga kontrollperioden.  

Det har inte framkommit några allvarliga överträdelser i Finland under programperioden 2021–2027. Under programperioden 2014–2020 framkom en allvarlig överträdelse av reglerna för GFP. Överträdelsen gällde ett företag som 2017 fiskat lax utan en aktörsspecifik kvot och med förbjudna fångstredskap. Fisket skedde dessutom under fredningstid i ett område med fiskeförbud. För överträdelsen ålades företaget en påföljdsavgift på 4 000 euro. Därtill påfördes fartygets befälhavare och innehavaren av fiskelicensen tolv prickar för den allvarliga överträdelsen. På grund av överträdelsen återkrävs företaget på de stöd som betalats ut från Europeiska havs- och fiskerifonden. Det belopp som återkrävs för två projekt uppgår till totalt 28 506,81 euro.

EU:s program för datainsamling om fiskerinäringen

EU:s gemensamma fiskeripolitik kräver att medlemsländerna producerar detaljerade data om sin fiskerinäring. Inom EU:s program för datainsamling om fiskerinäringen samlar man in biologisk och ekonomisk data samt statistik. Dessa data används bland annat för vetenskapligt arbete och för rådgivningen om reglering av fisket (fångstkvoter). I Finland ansvarar Naturresursinstitutet för EU:s program för datainsamling om fiskerinäringen.