Utvärdering av havspolitiken: åtgärderna förbättrade samordningen av havspolitiken, men målen nåddes endast delvis

Publicerad den av Valakia Interactive

Merimaisema

 

Åtgärder inom havspolitiken finansierades med sammanlagt cirka tio miljoner euro inom ramen för den Europeiska havs- och fiskerifondens (EHFF) operativa program för Finland 2014–2020. En utvärdering av åtgärdshelheten beställdes av Gaia Consulting Oy. Enligt utvärderingen förbättrades myndighetssamarbetet inom och samordningen av havspolitiken, men de ambitiösa målen nåddes endast delvis.

Havspolitiken togs första gången med i Finlands operativa program för EHFVF under programperioden 2014–2020. De centrala målen för åtgärderna inom havspolitiken var att:

  • förbättra havets tillstånd
  • utveckla havsövervakningen
  • uppdatera och följa upp marina data
  • främja havsplaneringen
  • utveckla det marina kunnandet
  • utveckla den nationella havspolitiken.

Inom ramen för havspolitiken finansierades bland annat inrättandet av ett system för hantering av sektorsövergripande havsolyckor, utvecklingen av samordningen av havsplaneringen samt utredningar om nedskräpning av stränder och påverkan av undervattensbuller. Dessutom finansierades webbplatsen ostersjon.fi, som innehåller information om Östersjön och de viktigaste finländska marina materialen och tjänsterna. Strävan var att stärka den marina kompetensen genom att utveckla aktörers kunnande och nätverkande.

I utvärderingen av havspolitiken granskades effekterna av de genomförda åtgärderna och hur förfarandena inom förvaltningen fungerade. Granskningen omfattade 18 havspolitiska projekt som genomfördes 2016–2020. Projekt som inte hade slutförts vid tidpunkten för utvärderingen granskades inte.

Ökad ledning av havspolitiken och förbättrat myndighetssamarbete

Enligt utvärderingen förbättrade den havspolitiska åtgärdshelheten det förvaltningsövergripande myndighetssamarbetet inom havspolitiken. Samarbete över förvaltningsgränserna gjorde det möjligt att föra en havspolitik med bred bas och att finansiera åtgärder som inte hör till specifika förvaltningsområden.

Eftersom havspolitiken finansierades första gången var man tvungen att inrätta nya samarbetsstrukturer.

Före perioden 2014–2020 fanns det ingen havspolitik, och finansieringen från EHFF har spelat en central roll i skapandet av en enhetlig nationell havspolitik och i arbetet med att integrera EU:s havspolitik i den nationella havspolitiken, konstaterar Jussi Soramäki, miljöråd och ordförande för styrgruppen för finansiering av havspolitiken.

Enligt utvärderingen har åtgärdshelheten också ökat den strategiska planeringen och ledningen av havspolitiken.

 Målen var för ambitiösa i förhållande till finansieringen – också kommunikationen och samarbetet med intressentgrupper behöver utvecklas

Den centrala kritiken i utvärderingsrapporten gällde att åtgärderna inom havspolitiken var otillräckliga i jämförelse med de ambitiösa mål som ställts upp. Även om det inom varje tema genomfördes bra och lyckade projekt, uppnåddes inte målsättningarna.

Inom temat havsövervakning genomfördes många olika åtgärder och målen nåddes ganska väl. Det är dock svårt att bedöma vilka effekter dessa åtgärder hade på kostnadseffektiviteten och utvecklingen av ledningen, eftersom det är möjligt att effekterna realiseras först på längre sikt. Det viktigaste målet för temat främjande av havsplaneringen var att samordna mänsklig verksamhet och naturvård. Enligt utvärderingen skapas förutsättningar för en sådan samordning när man utarbetar en havsområdesplan, men planen garanterar inte i sig att samordningen lyckas.

De mål som ställts upp inom temat förbättrande av havets tillstånd var mycket ambitiösa. De åtgärder som genomfördes inom projekten var bra, men åtgärdernas betydelse för havets tillstånd var mycket begränsad. Enligt utvärderingen har projekten dock lyckats bra med att ta fram data om havsmiljön, och i viss mån förhindra och minska miljöskador. Särskilt åtgärdsplanen ett skräpfritt hav ansågs vara lyckad. Även webbplatsen ostersjon.fi, som genomförts inom temat marin data, bedömdes ha nått sitt mål väl.

Inom temat marin kompetens finansierades flera små projekt som enligt utvärderingen inte hade någon realistisk möjlighet att nå de ambitiösa mål som hade ställts upp för temat. Exempel på sådana mål var nya partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn, förbättring av förvaltningens och forskningens effektivitet och ökad affärsverksamhet. Även inom havspolitiken var finansieringen liten i förhållande till målens omfattning. Projekten lade en grund för att skapa en gemensam nationell havspolitik, men arbetet måste ännu fortsätta.

Även om målen var för höga i förhållande till finansieringen, uppnådde man med lite pengar dock många hävstångseffekter. Till exempel skapades webbplatsen ostersjon.fi i gott samarbete mellan olika aktörer, konstaterar Jussi Soramäki.

Enligt utvärderingen lyckades man delvis inom kommunikationen och samarbetet med intressentgrupper. Eftersom en systematisk kommunikationsplan saknades förblev det dock oklart vilken betydelse enskilda projekt hade för de havspolitiska målen. En bättre helhetsbild skulle främja projektaktörernas samarbete och nätverkande.

Här kan du läsa mera om utvärderingsrapporten: Meripolitiikan toimenpiteiden loppuarviointi (på finska)