Månad: juni 2023
Ansökningstiden för investeringar i fiskehamnar och landningsplatser har börjat den 30 juni 2023
Jord- och skogsbruksministeriet har öppnat en tidsbunden ansökningsomgång för investering i fiskehamnar och landningsplatser. Ansökningstiden går ut den 31.10.2023.
I ansökningsomgången kan beviljas sammanlagt högst 1 500 000 euro. Följande urvalskriterier används:
– Projektet främjar ökningen av livsmedelsanvändningen av fisk.
– Projektet främjar livsmedelsanvändningen av underutnyttjade fiskarter eller främmande arter.
– Projektet främjar bättre kvalitet och spårbarhet för fiskprodukter.
– Projektet främjar utveckling och/eller ibruktagande av nya tekniker och verksamhetssätt.
Ansökningstiden går ut den 31.10.2023. Ansökningarna ska lämnas in via fondens informationssystem senast kl. 24.00 den sista ansökningsdagen. I Hyrrä ska man välja programperioden 2021-2027 och åtgärdshelheten Stärka fiskeverksamheter som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara – Fiskehamnar och landningsplatser.
Utvärdering av havspolitiken: åtgärderna förbättrade samordningen av havspolitiken, men målen nåddes endast delvis
Åtgärder inom havspolitiken finansierades med sammanlagt cirka tio miljoner euro inom ramen för den Europeiska havs- och fiskerifondens (EHFF) operativa program för Finland 2014–2020. En utvärdering av åtgärdshelheten beställdes av Gaia Consulting Oy. Enligt utvärderingen förbättrades myndighetssamarbetet inom och samordningen av havspolitiken, men de ambitiösa målen nåddes endast delvis.
Havspolitiken togs första gången med i Finlands operativa program för EHFVF under programperioden 2014–2020. De centrala målen för åtgärderna inom havspolitiken var att:
- förbättra havets tillstånd
- utveckla havsövervakningen
- uppdatera och följa upp marina data
- främja havsplaneringen
- utveckla det marina kunnandet
- utveckla den nationella havspolitiken.
Inom ramen för havspolitiken finansierades bland annat inrättandet av ett system för hantering av sektorsövergripande havsolyckor, utvecklingen av samordningen av havsplaneringen samt utredningar om nedskräpning av stränder och påverkan av undervattensbuller. Dessutom finansierades webbplatsen ostersjon.fi, som innehåller information om Östersjön och de viktigaste finländska marina materialen och tjänsterna. Strävan var att stärka den marina kompetensen genom att utveckla aktörers kunnande och nätverkande.
I utvärderingen av havspolitiken granskades effekterna av de genomförda åtgärderna och hur förfarandena inom förvaltningen fungerade. Granskningen omfattade 18 havspolitiska projekt som genomfördes 2016–2020. Projekt som inte hade slutförts vid tidpunkten för utvärderingen granskades inte.
Ökad ledning av havspolitiken och förbättrat myndighetssamarbete
Enligt utvärderingen förbättrade den havspolitiska åtgärdshelheten det förvaltningsövergripande myndighetssamarbetet inom havspolitiken. Samarbete över förvaltningsgränserna gjorde det möjligt att föra en havspolitik med bred bas och att finansiera åtgärder som inte hör till specifika förvaltningsområden.
Eftersom havspolitiken finansierades första gången var man tvungen att inrätta nya samarbetsstrukturer.
Före perioden 2014–2020 fanns det ingen havspolitik, och finansieringen från EHFF har spelat en central roll i skapandet av en enhetlig nationell havspolitik och i arbetet med att integrera EU:s havspolitik i den nationella havspolitiken, konstaterar Jussi Soramäki, miljöråd och ordförande för styrgruppen för finansiering av havspolitiken.
Enligt utvärderingen har åtgärdshelheten också ökat den strategiska planeringen och ledningen av havspolitiken.
Målen var för ambitiösa i förhållande till finansieringen – också kommunikationen och samarbetet med intressentgrupper behöver utvecklas
Den centrala kritiken i utvärderingsrapporten gällde att åtgärderna inom havspolitiken var otillräckliga i jämförelse med de ambitiösa mål som ställts upp. Även om det inom varje tema genomfördes bra och lyckade projekt, uppnåddes inte målsättningarna.
Inom temat havsövervakning genomfördes många olika åtgärder och målen nåddes ganska väl. Det är dock svårt att bedöma vilka effekter dessa åtgärder hade på kostnadseffektiviteten och utvecklingen av ledningen, eftersom det är möjligt att effekterna realiseras först på längre sikt. Det viktigaste målet för temat främjande av havsplaneringen var att samordna mänsklig verksamhet och naturvård. Enligt utvärderingen skapas förutsättningar för en sådan samordning när man utarbetar en havsområdesplan, men planen garanterar inte i sig att samordningen lyckas.
De mål som ställts upp inom temat förbättrande av havets tillstånd var mycket ambitiösa. De åtgärder som genomfördes inom projekten var bra, men åtgärdernas betydelse för havets tillstånd var mycket begränsad. Enligt utvärderingen har projekten dock lyckats bra med att ta fram data om havsmiljön, och i viss mån förhindra och minska miljöskador. Särskilt åtgärdsplanen ett skräpfritt hav ansågs vara lyckad. Även webbplatsen ostersjon.fi, som genomförts inom temat marin data, bedömdes ha nått sitt mål väl.
Inom temat marin kompetens finansierades flera små projekt som enligt utvärderingen inte hade någon realistisk möjlighet att nå de ambitiösa mål som hade ställts upp för temat. Exempel på sådana mål var nya partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn, förbättring av förvaltningens och forskningens effektivitet och ökad affärsverksamhet. Även inom havspolitiken var finansieringen liten i förhållande till målens omfattning. Projekten lade en grund för att skapa en gemensam nationell havspolitik, men arbetet måste ännu fortsätta.
Även om målen var för höga i förhållande till finansieringen, uppnådde man med lite pengar dock många hävstångseffekter. Till exempel skapades webbplatsen ostersjon.fi i gott samarbete mellan olika aktörer, konstaterar Jussi Soramäki.
Enligt utvärderingen lyckades man delvis inom kommunikationen och samarbetet med intressentgrupper. Eftersom en systematisk kommunikationsplan saknades förblev det dock oklart vilken betydelse enskilda projekt hade för de havspolitiska målen. En bättre helhetsbild skulle främja projektaktörernas samarbete och nätverkande.
Här kan du läsa mera om utvärderingsrapporten: Meripolitiikan toimenpiteiden loppuarviointi (på finska)
EHFVF:s informationsanvisning för stödmottagarna har publicerats
Alla stödmottagare har skyldighet att betona det stöd som de beviljas från EU-fonderna. Stöd ska framhävas på allt kommunikationsmaterial som rör genomförandet av en insats och som är avsett för allmänheten eller deltagarna.
Stöd ska framhävas till exempel på webbsidor, i sociala medier och i kommunikationsmaterialet. Om projektet gäller en fysisk investering, ska stödmottagaren på en plats som är tydligt synlig för allmänheten sätta upp en affisch eller en informationsskylt som betonar det stöd som beviljas från EU-fonderna. I de största projekten på över 10 miljoner euro ska stödmottagaren anordna ett kommunikationsevenemang eller enågon annan större kommunikationsinsats.
Närmare anvisningar om kommunikationen finns nu i Informationsanvisning för Europeiska havs-, fiskeri- och
vattenbruksfondens stödmottagare 2021–2027, som har publicerats på sidan Logotyper och informationsförmedling. På sidan finns också instruktioner för användningen av unionens emblem samt färdiga logotyper.
Materialet från diskussionsmötet om sälersättningar och stöd till nya fiskare har publicerats, respons kan ges fram till den 7 juli 2023
Jord- och skogsbruksministeriet ordnade ett öppet diskussionsmöte om modellen för sälersättningar och stödsystemet för nya fiskare den 13 juni 2023. Stöden finansieras genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland 2021–2027. Vid mötet presenterades de planerade stödformerna och det var möjligt att ställa frågor och ge respons på dem.
Material som presenterades vid evenemanget finns här:
Respons om de planerade stödsystemen kan lämnas till jord- och skogsbruksministeriet per e-post fram till den 7 juli 2023:
- Systemet för sälersättningar: Minna Uusimäki, specialsakkunnig (fornamn.efternamn@gov.fi)
- Stödsystemet för nya fiskare: Antony Starr, specialsakkunnig (fornamn.efternamn@gov.fi)
Kravet på 60 verksamhetsdagar i anslutning till investeringar i fiske utreds
För sådana investeringar i fiske som stöds med medel ur Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden gäller ett aktivitetskrav på 60 dagars fiskeverksamhet, om det är frågan om en investering ombord på ett fiskefartyg. I EU-förordningen som gäller fonden definieras dock inte tydligt vad som ska anses höra till investeringar ombord på fartyg. Problemet utreds tillsammans med Europeiska kommissionen och svar väntas i sommar.
Genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) kan man finansiera investeringar i fiske. I EU-förordningen om fonden föreskrivs det som en förutsättning för att investeringar ombord på fartyg ska vara stödberättigande ett aktivitetskrav på minst 60 dagar, dvs. att fartyget ska ha bedrivit fiskeverksamhet i minst 60 dagar under de två föregående kalenderåren. Förordningen anger dock inte tillräckligt tydligt vilka investeringar som ska tolkas som investeringar ombord. Det är till exempel oklart om passiva fångstredskap och räddningsdräkter omfattas av sådana investeringar ombord som avses i förordningen och därmed även av aktivitetskravet.
Under den förra finansieringsperioden (2014–2020) gjorde EU-förordningen det möjligt att granska aktiviteten även per fiskare. Då var det till exempel möjligt att använda fångstredskap på flera olika fartyg och som aktiva verksamhetsdagar räknades alla de här fartygens fångstdagar. Därtill var det möjligt att i kravet på 60 verksamhetsdagar räkna in isfiske som inte sker från fartyg. Den nya förordningen möjliggör inte den här tolkningen. Utöver det här medför förordningen utmaningar när det gäller att stödja investeringar för nya fiskare.
Jord- och skogsbruksministeriet har diskuterat frågan med Europeiska kommissionen och bett om en tolkningsanvisning för förordningen. Kommissionens tolkning förväntas bli klar på sommaren. Jord- och skogsbruksministeriet har instruerat de närings-, trafik- och miljöcentraler som ansvarar för EHFVF:s stödbeslut att invänta kommissionens tolkningsanvisning innan de fattar stödbeslut för investeringsprojekt som eventuellt kan tolkas som investeringar ombord och där aktivitetskravet på minst 60 dagar inte uppfylls. På så sätt riskerar man inte att stöd som beviljats i strid med EU-förordningen senare måste återkrävas.