21.09.2017

I det här projektet tillämpar man i en havsnära miljö konceptet Green Care, som baserar sig på välmående som fås från naturen. Fördjupning i fiske och fiskarnas värld hoppas vända om riktningen av livet för unga som befinner sig i en problematisk situation.

”Ta hand om havet och havet tar hand om dig”

Till och med 16 % av unga i skolåldern kämpar med inlärningssvårigheter i Finland (Statistikcentralen). Enligt undersökningar förutser just inlärningssvårigheter och svag skolmotivation en risk för utslagning. Denna generation är också viktig för framtiden vid kustområdet på grund av den åldrande befolkningsstrukturen och inte minst från näringsfiskeris synvinkel. Syftet med detta projekt är att svara på behovet av arbetskraft i näringsfiskeri genom att inspirera unga till fiskaryrket och genom att skapa nytt slags social företagande till de som arbetar med fiske. Målet är att göra studierna meningsfullare och stödja planeringen av karriären – eventuellt till en fiskare.

Naturresursinstitutet (Luke) koordinerar samarbetet mellan yrkesfiskare och skolor och utvecklar en verksamhetsmodell för 13–15-åriga elever som har inlärningssvårigheter. Verksamhetsmodellerna skräddarsys för varje elev för att passa deras egna utmaningar. Tanken baserar sig på tidigare positiva forskningsresultat om inlärning i en lantgårdsmiljö.

Målet är att regelbundet genomföra besök i en miljö som anknyter till fiskeri. Verksamheten planeras så att den hänger ihop med målen i studieplanen, till exempel i matematik, biologi och företagande. Eleverna kan konkret delta i aktiviteterna som fiskarna gör på landet (att lossa fångsten, bereda fiskeredskap samt att ta hand om nät, båtar och fångst och eventuellt vidare förädling av fisk). Fiskarna får kompensation för sitt arbete.

Resultat: Projektet är fortfarande i ett tidigt skede men projektets ledare önskar framsteg i lärande och starkare skolmotivation. Eleverna ser nyttan av teorin i skolan i praktiken, till exempel fiskart som behandlas i biologi, företagsverksamhet i praktiken jämfört med lektioner i företagande osv. Genom att arbeta tillsammans med fiskarna ser eleverna arbetsliv och dess syften. Man önskar att eleverna utexaminerar med mera kunskaper och en positivare uppfattning av det lokala näringsfiskeriet än innan projektet.

Detta projekt fokuserar på äldre elever, men bra resultat har fåtts med motsvarande projekt på lantgårdar med 10-11-åriga elever. Med variation kunde ett liknande program utvecklas för grupper som återhämtar sig från utbrändhet, psykiska problem, depression eller beroende.

Lärt: På grund av erfarenheterna borde gruppstorlekar vara små, eftersom eleverna måste ha en chans att inlära i sin egen takt och att få tillräckligt med uppmärksamhet. Det ska också iakttas att alla elever inte drar nytta av den här typens verksamhet. Eleverna borde därför väljas noggrant. När man jobbar med unga ska alla deltagande vuxna vara anpassade för arbete med unga. De ungas allergier och rädslor ska också iakttas.  

Information om projektet:

Offentligt namn: Blå omsorg (Blue care) – servicemodell för utsatta barn och unga I Österbotten
Tidtabellen för genomdrivande: augusti 2017 – juni 2020

Stödtagande
Naturresursinstitutet (LUKE)
Forskare Pia Smeds
pia.smeds@luke.fi
029 532 6549

Kontaktinformation av den lokala verksamhetgruppen
FLAG Ostrobothnia Kustaktionsgruppen
jessica@aktion.fi
050 465 2565
www.aktion.fi

Projektets totalkostnader och finansiering
Totalkostnaderna för projektet: 39 845 €
(a) stöd av den lokala verksamhetsgruppen för fiskeri: 31 876 € (80 % av projektets totalkostnader)
i. EU-stöd (EMFF): 13 484 €
ii. Annat offentligt stöd: 18 392,45 €
(b) Andelen för stödtagande: 7 969 € (20 % av totalkostnaderna)

2.10.2017

I projektet försöker man förstärka sikfångsterna på Bottenhavet med hjälp av yngelplanteringar

Sik har traditionellt varit en viktig fisk på Bottenhavets kust både för konsumenter och fiskare. Under de sista åren har fiskad sik inte räckt till marknaden som förr. Årliga växlingar är ett bekant fenomen men förbjudet av fiske med drivgarn och ökning av gråsälar lär vara huvudorsaken till den minskade sikfångsten.

Man har börjat förbättra situationen med ett brett samarbetsprojekt. Syftet med projektet är att förbättra det havslekande sikbeståndet som nyttjas lokalt på Bottenhavets kustområde. Projektet startades förra året då ett odlings- och planteringsexperiment genomfördes på skärgårdsområdet framför Bogaskär i Sastmola. De färgmarkerade sikynglen som hade vuxit över sommaren befriades till sjöområdet i oktober 2015.

Experimentprojektet fick fortsatt finansiering i år för att öka planteringsmängderna och för att ta reda på påverkningarna. Hela projektets planerade varaktighet är intill år 2020.

Mera sandsik

Det finns två formar av förökning av sik i Bottniska viken. Älvsiken vandrar till åar för lekande och på havet leker siken som formar mera lokala bestånd, det vill säga sandsiken. Älvsiken är typiskt snabbt växande, den blir stor och gör långa födovandringar. Den havslekande siken leker vid kustområden och gör bara korta, cirka 20 kilometers vandringar.

På grund av fångsterna i yrkesfiskeri koncentrerar fiskeri nuförtiden i älvsik, fast fortfarande tre årtionden sedan har sikfångsten fortfarande bestått av nästan lika mycket båda formar speciellt på Bottniska vikens område. Den genomsnittliga fångsten av havslekande sik på Bottniska viken under lektiden har minskat från perioden 1980-1996 till perioden 1997-2008 till 20 % och enhetsfångsten till 43% och nuförtiden har havslekande sik närmast lokalt betydelse på områden som har lekande bestånd.

Efter att de ursprungliga havslekande sikbestånden i Bottenhavet har minskat provas där Malax sikbestånd för att förbättra förutsättningarna för fiskenäring. Malax sikbestånd har anpassat sig till en miljö som motsvarar de nuvarande förhållandena som planteringsmål. Om planteringen av beståndet lyckas, borde det redan efter 4-6 år finnas sik som återvänder till planteringsområdet för lek. För att öka och uppehålla beståndet ska man fortsätta planteringsåtgärder regelbundet och följa deras effektivitet för att uppskatta deras lönsamhet.

Allas fördel

Fiskaren Sami Veneranta har varit med i projektet från början. Han tar också hand om odling i bassänger i hemvattnen. Enligt honom är jobbet väl sysselsättande eftersom bassängerna ska tas hand om varje dag, men de är ändå vid vägarna till fångsterna. Mängden av yngel är 300 000 och odlingen genomförs med två kassar varifrån man får ungefär 51 000 en sommar gamla sikyngel.

Odling av fisk väcker ofta oro i vattenägarna men den här gången är situationen tvärtom. Veneranta berättar att knappt någon vill avstyra gratis planterad sik som dyker upp i deras egna vatten som föremål för fiske. Alla har nytta av förstärkningen av beståndet, inte bara yrkesfiskare eller ätare av lokal sik.

Om odlingen lyckas och den årliga yngelmängden är tillräckligt stor (över 30 000 st.), markerar Naturresursinstitutet de åren 2016-2017 odlade ynglen med en färgmarkering som sprutas på sikens fjällpansar. Färgmarkeringen syns på en vuxen fisk bara med en UV-lampa, det vill säga den märks inte i vanlig behandling. Med hjälp av markeringen kan man uppskatta odlingarnas framgång och den lokala nyttan för fiskbestånd och fiskeri samt arbetets lönsamhet på lång sikt.

Information om projektet:

EU-prioritet: Lokal utveckling
Projektets namn: Havslekande sik i Bottenhavet 2016
Sökande: ProAgria Länsi-Suomi ry
Projektets varaktighet: 11.4.2016-30.6.2017
Projektets totalbudget: 30 288 €
Andel av EMFF-stöd: 11 388,10 €
Nationellt stöd: 12 841,90 €

Bild och text: Markku Saiha

 

4.10.2017

 

Pyhäjärvi-institutet har startat ett projekt under vilket man kartlägger möjliga mervärdesprodukter som kunde fås av strömming och som har kommersiell potential.

 

För odlad regnbågslax har man redan länge undersökt sidoströmmar som uppkommer i samband med förädling av fisk. Sidoströmmar i förädling av fisk är speciellt resterna som uppkommer i rensning och fileing, som enligt det nya tankesättet är bara en resurs i fel ställe och som kan förädlas till mervärde. Förutom livsmedelsindustrin har också medicin- och energiindustrin fått nytta av dessa.

Strömming är den mest betydande fångstarten och nästan 90 % av totalfångsten i fiskeri är strömming. Strömming fiskas mest med trålar och det viktigaste fångstområdet är Bottenhavet. En viss mängd strömming fiskas också med ryssjor vid kusten. Fiske av arten är kvoterad.

I projektet som är driven av Pyhäjärvi-institutet utreds de olika beståndsdelarna i strömming, bland annat proteiner, lipider, vitaminer, antioksidanter och spårämnen, som inte ännu har kunnat utnyttjas.

Projektet som fungerar som en förhandsutredning genomförs i samarbete med Naturresursinstitutet och universitet. Om man identifierar tillräckligt många beståndsdelar som producerar mervärde i strömming, kommer man att förbereda ett mer extensivt utvecklingsprojekt som främjar tillämpad forskning.

Information om projektet:

EU-prioritet: Lokal utveckling
Projektets namn: Mervärdesmöjligheter av strömming
Sökande: Pyhäjärvi-instituuttisäätiö
Projektets varaktighet: 18.4.2017 –>
Projektets totalbudget: 25 600 €
Andelen av EMFF-stöd: 12 032 €
Nationellt stöd: 13 568 €

Mer information: Pyhäjärvi-Institutet, p. 02 838 0600

Bild och text: Markku Saiha

 

 

Taimen behärskar också projektsoppa

29.12.2017

Med hjälp av stödet kan företaget utveckla sina produktionsprocesser, vilket påverkar välbefinnande av fiskar, produktivitet och de anställdas arbetstrivsel.

Taimen-yhtiöt är en ledande aktör i fiskbranschen i Finland och Sverige och den har sammanlagt 30 produktionsanläggningar. Företaget som har varit verksam för över 50 år har förstått sig på att nyttja även möjligheterna av EMFF-stödet.

– Vi har varit med i EU-stödsammanhang sedan det var möjligt. Stöden har en stor betydelse i vår verksamhet. Det är viktigt att vi kan utveckla vår verksamhet, eftersom kvoterna för tillstånd till fiskodling minskar kontinuerligt, konstaterar verkställande direktör Auli Kuusela.

Han räknar att företaget har fått finansiering till över tio EMFF-projekt. Den största delen har varit stöd för maskin- och apparatinköp, dessutom har de haft ett byggnadsprojekt. De har fått finansiering bland annat till inköp av en sorteringsmaskin och en arbetsflotte, hållbara förpackningar till fiskleveranser, en lyftanordning som underlättar rensning av fisk, en apparat som rensar fiskben och en vaccineringsmaskin.

– Finansieringarna har kommit väl till pass. Vi har kunnat modernisera produktionen, främja fiskarnas välbefinnande och öka de anställdas arbetstrivsel, uppskattar Kuusela.

Enligt Kuusela är det nuförtiden rimligt lätt att söka finansiering, eftersom det är praktiskt att använda Hyrrä-systemet. Han anser att systemet kunde utvecklas så att ett företags grundläggande bilagor (bokslutsuppgifter mm.) skulle sparas i systemet för ett kalenderår. Detta skulle göra sökprocessen ännu snabbare.

– Man gör flera ansökningar per år hos oss. Det tar onödigt tid när man varje gång ska bifoga företagets grundläggande information på nytt.

Taimen Oy:s verkställande direktör är nöjd med stödbesluten, eftersom det har kommit finansiering till väl motiverade projekt. Projektfinansiering möjliggör bolagets utvecklingsplaner på fiskodlingsbranschen som har strikt reglerade tillstånd.

Fisk lever i lyft

Matfiskens popularitet har ökat under de sista åren, vilket syns också i Taimen-yhtiöt.

– För närvarande kan vi inte producera så mycket som efterfrågan kräver på grund av de små kvoterna för tillstånd, säger Kuusela.

Totalproduktionen av Taimen-yhtiöt är cirka åtta miljoner kilo årligen. Koncernen är specialiserad i odling och förädling av regnbågslax och sättfiskproduktion av insjö- och havsöring, insjö- och havslax och saimenröding. Bolaget regerar 60 procent av matfiskproduktionen av regnbågslax i Finland och är det enda företaget i Finland som kan erbjuda färsk fisk för grossister och för fortsatt förädling året runt.

Fiskodling är ett effektivt sätt att producera mat eftersom den växer exakt ett kilo med ett kilo foder och klarar sig bra jämfört med köttproduktion med tanke på livscykel.

 

De stödjade projekten (andelen av EMFF-stöd sammanlagt 72 356,51 euro):

• Förbättring av vägning och behandling av rom
• Hållbara förpackningar till fiskleveranser
• En lyftanordning för rensning samt en apparat som rensar fiskben
• Förbättring av vägningssystem för vägnings- och etikeringsprocessen av fisk för export
• Förpackningsmaskin för fisk

Projekten har fått stöd från EMFF-åtgärd Investeringar i vattebruk (art. 48.1.a-d, f-h)

 

Jord- och skogsbruksministeriets frisättning 18.4.2018:

Ändringar i bestämmelserna om kommersiellt fiske 1.5.2018

Detta meddelande innehåller information om den ändrade lagen och förordningen om kommersiellt fiske som träder i kraft den 1 maj 2018.

Förhandsanmälan vid laxfiske

Befälhavaren på ett fartyg som bedriver kommersiellt fiske i havsområdet ska lämna en förhandsanmälan om fartygets anlöpningstidpunkt och exakta anlöpningsplats minst 30 minuter innan fartyget anlöper hamnen. Tillstånd till tidigare anlöpning kan sökas hos Gränsbevakningsväsendets centrum för fiskerikontroll.

Anlöpningen ska ske senast inom 60 minuter från och med den anmälda tidpunkten. En förhandsanmälan får också ges före fisketuren om det går att uppskatta anlöpningstiden tillräckligt exakt.
Förhandsanmälan kan göras antingen på dator eller via en särskild applikation för smarttelefon. Tillstånd till tidigare anlöpning kan sökas enkelt genom att ändra den anlöpningstid som applikationen föreslår till en tidigare tidpunkt. Applikationen skickar ett svarsmeddelande med information om tillståndets godkännande eller icke godkännande. Applikationen finns att få på samma adress som den elektroniska fångstdeklaration-en: https://fangstanmalan.mmm.fi. Om applikationen inte är tillgänglig, ska förhandsanmälan lämnas per telefon till centrumet för fiskerikontroll: +358 294 1036.

Förhandsanmälan vid laxfiske gäller fiske med ryssjor och drivrev under tiden 15.4.–30.8 varje år. Nätfiskare behöver inte lämna någon förhandsanmälan. Kravet gäller inte heller fiske med ryssjor om avsikten är att inte fånga lax. Andra kommersiella fiskare än innehavare av aktörsspecifik fiskekvot skall frisläppa fisk som erhållits från fiske med ryssja. I oklara fall kan fiskaren kontakta närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland och fråga om kravet på förhandsanmälan gäller det fiske fiskaren bedriver.

Det här påverkar inte EU-kraven på förhandsanmälan. Till exempel minst åtta meter långa fiskefartyg ger en förhandsanmälan oberoende av fångstredskap om det ombord på fartyget finns minst 300 kg torsk eller sammanlagt två ton strömming och skarpsill. Även dessa förhandsanmälningar kan i fortsättningen göras via samma elektroniska applikation som används vid laxfiske.

I applikationen ingår också möjlighet att dra tillbaka förhandsanmälan. Förhandsanmälan får dras tillbaka bara av vägande skäl om fisketuren inte alls blir av till exempel på grund av att fartyget går sönder, sjögången är kraftigare än väntat eller om det inträffar något annat oväntat. Förhandsanmälan får inte dras tillbaka av den anledningen att fiskaren inte fått fångst under fisketuren.
Om fartygets befälhavare försummar förhandsanmälan eller lämnar en bristfällig anmälan, kan Landsbygdsverket bestämma om en överträdelseavgift på minst 300 euro.

Anmälningar av överträdelser

Enligt den ändrade lagen ska tillsynsmyndigheten utan onödigt dröjsmål informera en aktör om den misstänkta överträdelsen av bestämmelserna om den gemensamma fiskeripolitiken. I praktiken informerar tillsynsmyndigheten aktören om den misstänkta överträdelsen när myndigheten har tagit beslut om att sända en anmälan till Landsbygdsverket för beslut om sanktioner. När Landsbygdsverket behandlar frågan ges den misstänkte möjlighet att yttra sig i frågan.
2 (2)

Anmälningar om misstänkta överträdelser 2016 – 2018 väntar fortfarande på Landsbygdsverkets behandling. Det är alltså sannolikt att många fiskare får Landsbygdsverkets brev om hörande angående överträdelsen utan att tillsynsmyndigheterna direkt har informerat aktören om den misstänkta överträdelsen.

Fångstdeklarationer

Befälhavaren på ett fiskefartyg under 10 meter kan i fortsättningen befullmäktiga en annan person att lämna fartygets fångstdeklaration om fiskefartygets licensinnehavare har gett denna person rätt att lämna fångstdeklarationer. Licensinnehavaren ska skriftligen ge närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland namn och titel för de personer som har rätt att lämna fiskedeklarationer om fångster som licensinnehava-rens fiskefartyg fiskar. Uppgifterna registreras i fiskefartygsregistret.

Fångstdeklarationer ges på samma sätt som hittills: Om arter som ingår i kvotsystemet (lax, strömming, torsk och skarpsill) ska ges en fångstdeklaration inom 48 timmar från att landningen avslutades. (Landningens be-traktas som avslutad när fångsten har vägts). Om alla andra arter ska ges en fångstdeklaration för varje ka-lendermånad före den 20 i den följande kalendermånaden.

Vägning av fångster på någon annan plats än i hamnen

Om fångsten inte vägs när den flyttas i land, ska fångsten vägas inom 48 timmar från att fartyget anlöpte hamnen. Ändringen av bestämmelsen gäller tidpunkten för räkning av 48 timmars tidsfrist. Tidigare räknades tiden från det att flyttningen av fångsten i land upphörde, från och med den 1 maj 2018 räknas tiden från det att fartyget anlöper hamnen. Tidsfristen på 48 timmar gäller endast situationer där vägningen inte sker i lossningshamnen. Ändringen gäller alltså inte situationer där ett fiskefartyg är tvunget att vänta i hamnen på att lossningen och vägningen ska inledas om inte fångsten transporteras någon annanstans för vägning.

Krav på information om att befrielse från skyldigheten att ta i bruk satellitbaserat övervakningssystem upphört att gälla

Om en innehavare av fiskelicens har beviljats befrielse från skyldigheten att ta i bruk ett satellitbaserat fartygsövervakningssystem ska innehavaren i god tid på förhand informera närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga om att det inte längre finns grunder för att bevilja befrielse.

Att bedriva fiske med fartyg över 12 meter utan en fungerande VMS-utrustning eller ett fungerande ERS-system under fisketurer som tar mer än 24 timmar eller under fisketurer utanför Finlands territorialvatten är en allvarlig överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken, vilket leder till sanktioner. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan bevilja befrielse för ett sådant fiskefartyg med en total längd på 12 – 14,9 meter som be-driver verksamhet enbart inom Finlands territorialvatten eller som aldrig tillbringar mer än 24 timmar ute till havs.

Ytterligare information

Råd i frågor som gäller de ändrade bestämmelserna ges av närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland:

Vasa: Lars Sundqvist +358 295 028 628
Åbo: Aki Koskinen +358 295 023 025
Helsingfors: Petri Savola +358 295 021 460
Kouvola: Vesa Vanninen +358 295 029 095
förnamn.efternamn@ntm-centralen.fi