Kategori: Aktuellt
EHFVF:s nyheter och aktuella artiklar
Blogg: Tillåten toleransmarginal för uppskattningen av fångsten – kompletterande text
Den 10 juli närmar sig, om inte hotfullt så oundvikligen. Då tillämpas de nya bestämmelserna om den tillåtna toleransmarginalen (MOT) i den uppskattade fångstmängd som antecknats i fiskeloggboken jämfört med landningsdeklarationen eller inspektionsresultaten. Ämnet behandlades redan i en tidigare artikel den 2 januari 2024, så i den här artikeln upprepas inte allt som redan sagts.
De tillämpliga EU-reglerna ändras flera gånger: den här sommaren, januari 2026 och januari 2028. Dessutom kan man förvänta sig att våra nationella regler kommer att ändras på något sätt, bland annat när det gäller vägningsförfaranden och de utsedda hamnar där det är tillåtet att landa fångster av strömming och vassbuk på mer än 5 000 kg.
Som ett led i förberedelserna inför ändringarna i juli antog Europeiska kommissionen i maj en genomförandeförordning om villkoren för att en fiskehamn ska godkännas för förteckningen över hamnar där den tillåtna toleransmarginalen för den artspecifika fångstberäkningen beräknas i förhållande till det totala antalet arter. I Finland finns det åtminstone inte 2024 sådana ”förtecknade” hamnar som Europeiska kommissionen har godkänt genom genomförandeförordningen. Villkoren är så hårda.
Situationen är alltså klar i ljuset av reglerna från och med den 10 juli 2024, men inte nödvändigtvis lätt. Tillsvidare finns det två MOT-regler: en gäller osorterad landning av fångst från fiske efter strömming och vassbuk, den andra gäller allt annat.
Låt oss kort notera den där allt annat denna gång: om arten är mer än 100 kg i fångsten är toleransmarginalen 10% per art; om artens mängd är högst 100 kg är MOT 20% per art. Det är ju den huvudregel som gäller för allt fiske, om inget undantag har föreskrivits. Att överskrida eller underskrida gränsvärdena är en överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken; dubbel överskridning eller underskridande är en allvarlig överträdelse.
Fångster av strömming och vassbuk i Östersjön
När det gäller osorterade landningar vid fiske efter strömming och vassbuk i Östersjön är regeln i sig mycket enkel: den tillåtna toleransmarginalen den 10 juli 2024–10 januari 2028 är 20 procent per art. Om felet i uppskattningen av fångsten är minst 21%, gör sig fiskefartygets befälhavare skyldig till en sådan överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken som leder till en överträdelseavgift. Om felet i uppskattningen av fångsten av strömming eller vassbuk är minst 25%, är det fråga om en allvarlig överträdelse för vilken påföljdsavgift ska påföras. Utmaningarna kommer fram när man gör exempelkalkyler med olika fångstsammansättningar. Det tillåtna toleransintervallet i tabellen nedan anger hur mycket den fångstuppskattning som antecknats i fiskeloggboken högst får avvika från den mängd som antecknats i landningsdeklarationen eller som tillsynsmyndigheten observerat vid inspektionen. Den sista kolumnen visar hur stor avvikelse i uppskattningen anses vara en allvarlig överträdelse; det är fråga om en allvarlig överträdelse när det första talet underskrids eller när det andra talet överskrids.
| Art | Fiskeloggbok | Tillåten toleransintervall | Gränser för en allvarlig överträdelse |
| Strömming | 70 000 kg | 56 000 – 84 000 kg | 52 500 kg / 87 500 kg |
| Vassbuk | 28 000 kg | 22 400 – 33 600 kg | 21 000 kg / 35 000 kg |
| Skal | 1 600 kg | 1 280 – 1 920 kg | 960 kg / 2 240 kg |
| Storspigg | 350 kg | 280 – 420 kg | 210 kg / 490 kg |
| Simpa | 51 kg | 41 – 61 kg | 30 kg / 72 kg |
| Abborre | inte antecknats | 0 – 50 kg | – / 51 kg |
Regeln verkar vara särskilt utmanande för de arter som fångas endast i liten utsträckning. Enligt de gamla bestämmelserna har fångsterna av arter på högst 50 kg inte behövt antecknas i loggboken. Denna regel ska fortsätta att gälla till och med den 9 januari 2026. Därefter ska alla kvantiteter av alla arter registreras. Ju mindre mängden av fångade arten är, desto noggrannare ska den bedömas.
Ofta kan det vara så att någon av de huvudsakliga fiskarterna inom trålfisket i Finland förekommer endast i liten utsträckning i fångsten. I detta fall får man med bedömningen av även denna art vara uppmärksam på:
| Art | Fiskeloggbok | Tillåten toleransintervall | Gränser för en allvarlig överträdelse |
| Strömming | 113 000 kg | 90 400 – 135 600 kg | 84 750 kg / 141 250 kg |
| Vassbuk | 5 000 kg | 4 000 – 6 000 kg | 3 750 kg / 6 250 kg |
Lagändring i påföljdssystemet
EU:s förordningar är direkt tillämplig rätt i medlemsländerna. EU-förordningarna om fiskerikontroll innehåller dock många detaljer som för att fungera kräver kompletterande nationell lagstiftning.
Angående överträdelser av MOT-regeln som omfattas av påföljder har riksdagen godkänt en ändring av lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken. Lagändringen avses träda i kraft den 10 juli 2024. Syftet med lagändringen är att säkerställa att det för överträdelser av den reviderade MOT-regeln påförs en överträdelseavgift och för allvarliga överträdelser en påföljdsavgift. Syftet med lagändringen är dessutom att säkerställa att det för varje överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken påförs en separat lagstadgad minimipåföljd.
Enligt finsk lag är påföljdsavgiften för en allvarlig överträdelse minst 2 000 euro. I EU-förordningen föreskrivs dock att påföljdernas värde är minst värdet av de fiskeri- eller vattenbruksprodukter som erhållits till följd av den allvarliga överträdelsen. En upprepad allvarlig överträdelse ska leda till påföljder som uppgår till minst två gånger värdet av de fiskeri- eller vattenbruksprodukter som erhållits till följd av den allvarliga överträdelsen.
Att göra sig skyldig till en allvarlig överträdelse är en sann plats också med tanke på stöden. Om aktören genom ett lagakraftvunnet avgörande har påförts en påföljdsavgift på grund av en allvarlig överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken, har aktören t.ex. inte rätt att få stöd från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden under en särskilt föreskriven period. Likaså förlorar han rätten att få försäkringsstöd för kommersiellt fiske. Dessutom ska EHFF- och EHFVF-stöd som betalats till aktören under de senaste fem åren återkrävas.
Provtagning på fartygen viktigt
Ju strängare dessa regler blir och ju strängare sanktionerna blir, desto viktigare är det att fiskefartygen använder tid och ansträngning för att göra en exakt fångstbedömning. I praktiken innebär detta noggrann provtagning av varje tråldrag. En visuell bedömning ger lätt ett felaktigt resultat, särskilt för små arter. Endast ett fåtal men stora bifångstindivider som hamnat i skaran träffar kanske mer ögat än provet. Det lönar sig alltså att utgå från att det på fartyget tas och analyseras så många provpartier av varje tråldrag att den fångstmängd och det förhållande mellan arter som antecknas i fiskeloggboken med säkerhet stämmer inom ramen för den tillåtna toleransmarginalen. Det är inte tillåtet att optimera fångstfördelningen i förhållande till de egna fiskerättigheterna.
Jord- och skogsbruksministeriet och NTM-centralen i Egentliga Finland genomför ett s.k. PUKEVA-projekt för att utveckla vägningen av fiskfångster och effektivisera övervakningen av dem. Projektet har lett till en förstudie om möjligheterna med ny teknik, i synnerhet för att exakt fastställa fångstens artförhållande. Nästa mål är att testa vissa metoder i praktiken, och ett projekt som gäller detta har beställts från Naturresursinstitutet. Det idealiska slutresultatet skulle vara att hitta sådan teknik med hjälp av vilken fångstmängden och artförhållandet exakt kan fastställas redan ombord på fartyget utan att proverna analyseras manuellt. Det är dock ännu för tidigt att dra några slutsatser om dessa möjligheter och kostnaderna för dem. Hittills torde den bästa tekniska innovationen i provtagningen vara en tioliters hink.
Slutkläm
För säkerhets skull, ett förtydligande till. Så länge ett fartyg inte omfattas av skyldigheten att föra fiskeloggbok kan dess fiske naturligtvis inte heller omfattas av MOT-regeln. Fiskeloggbok krävs av alla fartyg, alltså också av de allra minsta, från och med 2028. Fram till dess gäller skyldigheten att föra loggbok fartyg med en längd av minst tio meter – eller minst åtta meter, om fångsten är över 250 kilogram torsk eller 2 ton pelagiska bestånd.
När det gäller de närmaste grannländerna kommer det enligt uppgifterna till ministeriet inte heller att finnas några hamnar i Estland eller Sverige som är upptagna i kommissionens förteckning i år. Samma situation är sannolikt i alla Östersjöländerna utom Danmark. Även i dessa länder följer man alltså de ovan beskrivna reglerna, men det är möjligt att en så svår helhet i vissa avseenden kommer att tillämpas på olika sätt i olika länder.
Obs! Denna text har utarbetats för att underlätta förståelsen av författningsändringarna och baserar sig på en preliminär analys av konsekvenserna av ändringarna i EU:s fiskerikontrollförordning och kan inte åberopas i eventuella tolknings- eller konfliktsituationer i anslutning till tillämpningen av författningarna.
Konsultativ tjänsteman Harri Kukka, jord- och skogsbruksministeriet
Riksdagen godkände ändringar i påföljderna för överträdelser av den gemensamma fiskeripolitiken
Riksdagens plenum godkände 18.6.2024 ändringar i lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken.
Bestämmelserna om påförande av påföljder ändrades så att Livsmedelsverket påför en överträdelseavgift eller en påföljdsavgift för en allvarlig överträdelse separat för varje gärning eller försummelse som en aktör gjort sig skyldig till. I praktiken innebär det att till exempel för varje försenad landningsdeklaration eller avräkningsnota påförs en överträdelseavgift på minst 300 euro. Om förstahandsuppköpare av fisk lämnar in avräkningsnotor för tio olika fiskpartier för sent, påförs denne överträdelseavgifter på minst 3 000 euro.
För genomförandet av Europeiska unionens förordning om ändring av fiskerikontrollsystemet fogades till lagen också en ny bestämmelse om allvarliga överträdelser. Livsmedelsverket påför en påföljdsavgift för en allvarlig överträdelse till den som underlåter att iaktta skyldigheten att föra in fiskemängderna i fiskeloggboken i enlighet med den tillåtna toleransmarginalen så att avvikelsen i förhållande till de landade mängderna eller inspektionsresultaten ska betraktas som en allvarlig överträdelse med stöd av artikel 8.4 i förordningen om ändring av fiskerikontrollen.
I praktiken överskrids tröskeln för allvarliga överträdelser i fråga om osorterad landning av strömming och vassbuk, om skillnaden mellan de uppskattningar som registrerats i fiskeloggboken och de mängder som landats eller blivit resultatet av en inspektion är lika med eller större än 25 procent per art. För övriga fångster överskrids tröskeln för allvarlig överträdelse när den mängd fiskeriprodukter som överskrider den tillåtna toleransmarginalen är minst 100 procent av den tillåtna toleransmarginalen.
Om den allvarliga överträdelse som gäller den tillåtna toleransmarginalen med beaktande av omständigheterna och följderna av gärningen är ringa och ekonomisk vinning inte har eftersträvats genom den, kan Livsmedelsverket besluta att gärningen är en överträdelse och inte en allvarlig överträdelse och påföra en överträdelseavgift för den i stället för en påföljdsavgift.
Lagändringarna avses träda i kraft den 10 juli 2024.
Förfarandet för ansökan om ersättning för skador orsakade av sälar inleds och nya nivåer för investeringsstöd träder i kraft
Ansökningsförfarandet för kommersiella fiskare att ansöka om ersättning för skador orsakade av sälar ur Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden inleds i juni. Ansökningarna gäller ersättningar för 2022 och 2023. Därtill träder Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens nya stödnivåer för privata investeringsprojekt i kraft.
Statsrådet utfärdade den 6 juni 2024 en ändring av statsrådets förordning som gäller Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfond. Genom förordningen föreskrivs det om ett nytt system för ersättning för skador som orsakas av sälar och om ändringar i fondens stödnivåer för privata investeringsprojekt.
Ansökningstiden för ersättning för sälskador börjar den 17 juni 2024
Genom systemet för ersättning för sälskador ersätts sådana skador som sälar orsakar för kustfisket. Ersättningar kan betalas till kommersiella fiskare i grupp I. Motsvarande ersättning tillämpades också under fondens föregående programperiod.
Grunden för beräkningen av ersättningen för sälskador är sökandens fångstanmälningar samt Naturresursinstitutets regionala statistik över producentpriserna för fisk. Engångsersättningens belopp i projekt som gäller ersättning för sälskador är 15 procent av det kalkylerade värdet av fångsten från kustfiske, dock högst 5 000 euro. Om stödets slutliga belopp blir mindre än 750 euro beviljas inget stöd.
Det tidsbegränsade förfarandet för ansökan om ersättning för skador orsakade av sälar gäller 17.6–31.8.2024, och i det beviljas kalkylerade ersättningar för skador orsakade av sälar 2022 och 2023. Ersättningarna söks i Hyrrä-systemet.
Skador som orsakats av skarvar anses inte längre kalkylmässigt ingå i ersättningen, men grundersättningsnivån hålls ändå oförändrad (15 %). Sålunda påverkar ändringen inte de ersättningar som beviljas fiskare. Ett system för ersättning av skador orsakade av skarvar utreds för närvarande i statsförvaltningen.
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens stödnivåer ändras
Stödnivåerna för de privata investeringsstöd som betalas ur Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden ändras från och med den 13 juni 2024. Maximibeloppet av stöd för privata investeringar för vattenbruk sänks från nuvarande 40 procent till 30 procent av investeringens godtagbara totala kostnader.
När det gäller privata investeringsprojekt inom fiske, vattenbruk samt fiskförädling och partihandel med fisk fastställs dessutom ett stödtak i euro per projekt. I fortsättningen kan stödet för en investering vara högst 600 000 euro per projekt. Om de grunder för höjning av maximibeloppet som anges i förordningen uppfylls, kan stödet vara högst 800 000 euro per projekt. Också i privata utvecklingsprojekt som hänför sig till bekämpning av skador som orsakas av sälar kan stödbeloppet i fortsättningen vara högst 800 000 euro per projekt. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan även i fortsättningen bevilja högre stöd för strategiskt betydande projekt efter att först ha hört jord- och skogsbruksministeriet.
Ändringen av stödnivåerna beror på den stora efterfrågan på finansiering från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden. I synnerhet när det gäller investeringar i vattenbruk kommer finansieringen att ta slut mitt under programperioden 2021–2027. Syftet med ändringen är att säkerställa en tillräcklig finansiering för hela programperioden.
Länkar
Beslut om inledande av ansökan om ersättning för skador orsakade av sälar (på finska)
Ersättningar för sälskador söks i Hyrrä-systemetLänk till en annan webbplats
Anvisning om ansökan om ersättning för sälskador (på finska)
Mer information
Timo Halonen, konsultativ tjänsteman, fornamn.efternamn@gov.fi, 0295 162 411
Minna Uusimäki, specialsakkunnig, fornamn.efternamn@gov.fi, 0295 162 284
Antony Starr, specialsakkunnig, fornamn.efternamn@gov.fi, 0295 162 106
Jord- och skogsbruksministeriet begär utlåtanden om åtgärdsförslag som gäller försörjningsberedskapen inom fiskerinäringen
Naturresursinstitutet har gjort en utredning om försörjningsberedskapen inom fiskerinäringen. Jord- och skogsbruksministeriet föreslår utifrån utredningen åtgärder som ska förbättra näringens försörjningsberedskap. Utlåtanden om förslagen kan lämnas in senast den 27 juni 2024.
Naturresursinstitutet har utrett hur fiskerinäringens försörjningsberedskap ser ut i dag och vilka möjligheter det finns att utveckla beredskapen. Enligt utredningen bör fiske och fiskodling ses som en del av livsmedelstryggheten i kristider eftersom fisk är ett nyttigt livsmedel som också går att producera på olika håll i landet.
Den inhemska fiskeindustrin är dock i huvudsak beroende av utländsk fisk. Finland måste kunna trygga tillgången på importerad fisk i kristider, men vi måste också kunna producera betydligt mer inhemsk fisk. Det går inte att avsevärt öka produktionen i plötsliga krissituationer, utan fiskerinäringens vitalitet, tillväxt och verksamhetsmöjligheter under olika undantagsförhållanden måste utvecklas på olika sätt under normala förhållanden.
Ministeriet har utifrån utredningen tagit fram förslag till åtgärder som förbättrar fiskerinäringens försörjningsberedskap. De föreslagna åtgärderna handlar om att göra fiskerinäringen till en del av den nationella försörjningsberedskapsverksamheten, trygga fiskehamnarnas funktion samt tillgången till energi, fiskfoder och andra nödvändiga varor, att utbilda fiskeföretagare med tanke på kriser, förbättra företagens verksamhetsförutsättningar och säkra tillgången på fisk.
Ministeriet begär utlåtanden om dessa åtgärder. Naturresursinstitutets förstudie följer som bilaga till begäran om utlåtande, men begäran om utlåtande gäller inte den. Utlåtandena ska lämnas in senast den 27 juni 2024 per e-post till kirjaamo.mmm@gov.fi eller per post till Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 STATSRÅDET.
Bilagor
Begäran om utlåtande PDF
Centrala åtgärder som jord- och skogsbruksministeriet har föreslagit
Naturresursinstitutets utredning om försörjningsberedskapen inom fiskerinäringen
Mer information
Timo Halonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 411, fornamn.efternamn@gov.fi
Planen för de tidsbundna ansökningsomgångarna har uppdaterats
Planen som gäller den Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) tidsbundna ansökningsomgångar och tidpunkten för när dessa inleds har uppdaterats. Till följande inleds ansökningsomgångar för sälersättningar på sommaren och för säljfrämjande insatser på hösten 2024. Planen uppdateras nästa gång i september 2024.
I planen för de tidsbundna ansökningsomgångarna finns information om EHFVF:s ansökningsförfaranden och när ansökningsomgångarna inleds. Fortlöpande ansökningar är bland annat investeringar inom fiskerinäringen, projekt för utveckling av företag samt byte av motorer och förbättring av energieffektiviteten.
Planen uppdateras tre gånger om året och nästa uppdatering görs i september 2024. Den uppdaterade planen hittar du här.
Kalatalousverkosto.fi har öppnats – välkommen med!
Det nationella fiskerinätverket samlar fiskeribranschens aktörer runt samma bord för att diskutera frågor som är viktiga för fiskerinäringarna. Syftet är att öka samarbetet inom branschen, sprida god praxis och tillvägagångssätt samt att utveckla kunnande.
Det nationella fiskerinätverket har lanserats för att stödja kommunikationen och effektiviteten av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland. På uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet ansvarar Fiskeleader-grupperna för nätverkets verksamhet. Nätverket är öppet för alla.
Registrera dig som användare och börja nätverka
Det enklaste sättet att delta är att registrera sig som användare på plattformen Kalatalousverkosto.fi. När du har registrerat dig kan du delta i diskussioner i de olika temagrupperna, nätverka med andra aktörer samt till exempel lägga till evenemang i ditt område i evenemangskalendern. För närvarande är följande temagrupper aktiva: Utbildning och rekrytering, Smarta partnerskap, Rådgivning och åtgärder för att stödja tillväxt, Kommunikation och påverkan samt Internationalisering.
Johanna Möttönen, aktivator för Kuha-Suomen Kalaleader och ansvarig för temagruppen Kommunikation och påverkan, ser fiskerinätverket först och främst som en mötesplats. “Det är här information och människor möts. Vårt servicelöfte är, att de sakkunniga inom fiskerisektorn, svar på aktuella informationsbehov samt t.ex. samarbetspartners kan nås via det Nationella fiskerinätverket.”
Det nationella fiskerinätverket samfinansieras av jord- och skogsbruksministeriet och Europeiska unionen.
Kom med och registrera dig som användare här!
Ändringar i stödnivåerna för investeringsprojekt som finansieras ur EHFVF på grund av stor efterfrågan
Inom ramen för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) program för Finland beviljas stöd för investeringsprojekt inom fiskerinäringen. Efterfrågan på investeringsfinansiering har varit så stor att stödnivån måste sänkas för projekt inom vattenbruket för att säkerställa att finansieringen räcker till. När det gäller stora investeringsprojekt inom fiske, vattenbruk samt beredning och saluföring av fisk fastställs dessutom ett stödtak per projekt.
Jord- och skogsbruksministeriet har gett närings-, trafik- och miljöcentralerna anvisningar om de maximala stödnivåerna för investeringar som finansieras ur EHFVF:s program för Finland. Efterfrågan på investeringsfinansiering har varit stor under början av programperioden, och särskilt när det gäller investeringar i vattenbruk kommer finansieringen att ta slut mitt i programperioden om stödnivån hålls på nuvarande nivå.
Bestämmelser om stödets maximibelopp finns i statsrådets förordning om stöd som beviljas från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland för perioden 2021–2027 (757/2022). Enligt förordningen kan den som beviljar stödet, det vill säga närings-, trafik- och miljöcentralen, även tillämpa en lägre stödnivå. Jord- och skogsbruksministeriet bereder en ändring av förordningen i fråga om stödets maximibelopp, och en remissbehandling om frågan inleds i början av mars. Innan ändringen av förordningen träder i kraft tillämpar närings-, trafik- och miljöcentralen ministeriets anvisning om nya stödnivåer.
Genom en måttlig sänkning av stödnivåerna och genom att fastställa ett stödtak strävar man efter att säkerställa att finansieringen räcker till för hela programperioden 2021–2027 samt att de sökande behandlas jämlikt.
Maximibelopp i fortsättningen
Investeringar i vattenbruk
Maximibeloppet för stöd för investeringsprojekt inom vattenbruket har tidigare varit 40 procent av projektets godtagbara totalkostnader. Enligt jord- och skogsbruksministeriets anvisningar tillämpas i fortsättningen ett maximalt stödbelopp på 30 procent för investeringar i vattenbruk.
Stödets maximibelopp kan även i fortsättningen höjas till högst 50 procent då kraven i 4 § 2 mom. i statsrådets förordning uppfylls. Begränsningen av stödet gäller inte heller sådana i 5 § i förordningen avsedda investeringar i vattenbruk som syftar till att förebygga skador som sälar orsakar. Sådana investeringar kan även i fortsättningen finansieras med upp till 60 % av de godtagbara kostnaderna om det är fråga om ett litet eller medelstort vattenbruksföretag.
Stödtak i euro för stora investeringsprojekt
Enligt jord- och skogsbruksministeriets anvisningar kan närings-, trafik- och miljöcentralerna i fortsättningen bevilja högst 600 000 euro i stöd per investeringsprojekt. Om projektet uppfyller ett av de krav för stödhöjning som anges i 4 § 2 mom. eller om det är fråga om investeringar för förebyggande av skador orsakade av sälar enligt 5 §, kan stöd beviljas till ett belopp av högst 800 000 euro per projekt. Denna riktlinje gäller för fiske, vattenbruk samt beredning och saluföring av fisk. Det maximala stödbeloppet per projekt tillämpas inte på finansieringen av allmännyttiga investeringsprojekt, såsom projekt som gäller fiskehamnar.
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan avvika från riktlinjerna i anvisningen, både när det gäller maximibeloppet för stöd och stödtaket per projekt, genom att be jord- och skogsbruksministeriet om tillstånd att bevilja högre stöd. Jord- och skogsbruksministeriet kan bevilja tillstånd att bevilja högre stöd om det är fråga om ett projekt som är strategiskt viktigt för utvecklandet av fiskerinäringen och projektet inte skulle genomföras med ett lägre stöd på grund av hög risk eller höga kostnader i den inledande fasen.
Mer information:
Timo Halonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 411, fornamn.efternamn@gov.fi
Saana Tarhanen, specialsakkunnig, tfn 0295 162 036, fornamn. efternamn@gov.fi
Minna Uusimäki, specialsakkunnig, tfn 0295 162 284, fornamn.efternamn@gov.fi
Antony Starr, specialsakkunnig, tfn 0295 162 106, fornamn.efternamn@gov.fi
EHFVF:s tidsbundna ansökningsomgångar för allmännyttiga utvecklingsprojekt och beståndvårdande restaureringar inom fiskerinäringen
Jord- och skogsbruksministeriet har inlett Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden EHFVF:s tidsbundna ansökningsomgångar för allmännyttiga utvecklingsprojekt inom kommersiellt fiske, vattenbruk och förädling, för forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller miljö och fiskeresurser samt beståndsvårdande restaureringar. Ansökningstiden går ut den 1 maj 2024.
Kommersiellt fiske
Finansieringsbelopp: För allmännyttiga forsknings-, utvecklings – och innovationsprojekt inom kommersiellt fiske kan beviljas sammanlagt högst 300 000 euro.
Målgrupp: Stödmottagare vid allmännyttiga projekt kan vara bland annat forskningsinstitut, skolor, universitet och andra allmännyttiga aktörer.
Syfte med ansökan: Syftet med ansökan är att stödja projekt som särskilt gagnar kommersiella fiskare.
Urvalskriterierna:
– Projektet främjar hållbar tillväxt för företagsverksamheten i fiskerinäringsbranschen.
– Projektet förbättrar företagsverksamhetens lönsamhet.
– Projektet främjar ökningen av livsmedelsanvändningen av fisk.
– Projektet genomförs i samarbete med ett forskningsinstitut eller en motsvarande aktör
– Projektet främjar det småskaliga kust- och insjöfisket.
– Projektet minskar skador orsakade av säl och andra djur
– Projektet främjar samarbetet mellan fiskarna.
– Projektet främjar dialogen om branschen.
Beslut om att inleda ansökningsomgången (på finska)
Vattenbruk
Finansieringsbelopp: För allmännyttiga forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt inom vattenbruket kan beviljas sammanlagt högst 300 000 euro.
Målgrupp: Stödmottagare vid allmännyttiga projekt kan vara bland annat forskningsinstitut, skolor, universitet, myndigheter och andra allmännyttiga aktörer.
Syfte med ansökan: Syftet med ansökan är att stödja projekt som bidrar till en hållbar tillväxt inom vattenbrukssektorn.
Urvalskriterierna:
– Projektet främjar hållbar tillväxt för företagsverksamheten i fiskerinäringsbranschen.
– Projektet förbättrar verksamhetens lönsamhet.
– Projektet hänför sig till att minska skador orsakade av säl och andra djur.
– Projektet främjar utveckling och/eller ibruktagande av nya tekniker och verksamhetssätt.
– Projektet genomförs i samarbete med ett forskningsinstitut eller en motsvarande aktör.
– Projektet hänför sig till att förbättra kompetensen
– Projektet minskar verksamhetens klimat- och miljökonsekvenser.
– Projektet främjar djurens välbefinnande.
Beslut om att inleda ansökningsomgången (på finska)
Förädling
Finansieringsbelopp: För allmännyttiga forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt inom förädling med fisk kan beviljas sammanlagt högst 300 000 euro.
Målgrupp: Stödmottagare vid allmännyttiga projekt kan vara bland annat forskningsinstitut, skolor, universitet och andra allmännyttiga aktörer.
Syfte med ansökan: Syftet med ansökan är att stödja projekt som bidrar till en hållbar tillväxt och förnyelse inom fiskerisektorn.
Urvalskriterierna:
– Projektet främjar hållbar tillväxt för företagsverksamheten i fiskerinäringsbranschen.
– Projektet främjar en värdeökning av fiskerinäringens sidoströmmar.
– Projektet främjar användningen av underutnyttjade fiskarter eller främmande arter som
livsmedel eller övriga högvärdesprodukter.
– Projektet främjar bättre kvalitet och spårbarhet för fiskprodukter.
– Projektet främjar utveckling eller ibruktagande av nya tekniker och verksamhetssätt.
– Projektet genomförs i samarbete med ett forskningsinstitut eller en motsvarande aktör.
Beslut om att inleda ansökningsomgången (på finska)
Forsknings- och utvecklingsprojekt för miljö och fiskeresurser och beståndsvårdande restaureringar
Finansieringsbelopp:Ansökningsomgången omfattar åtgärden forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller miljö och fiskeresurser samt åtgärden beståndsvårdande restaureringar. Vid denna ansökningsomgång kan beviljas stöd sammanlagt högst 600 000 euro.
Målgrupp: I fråga om forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller miljö och fiskeresurser kan stödmottagare vara till exempel kommuner, forskningsinstitut, universitet, skolor samt andra offentliga eller allmännyttiga aktörer och i fråga om åtgärden beståndsvårande restaureringar kan stödmottagare vara till exempel kommuner, forskningsinstitut, universitet, skolor och andra offentliga eller allmännyttiga aktörer samt organisationer och sammanslutningar.
Syfte med ansökan: Syftet med ansökan är att stödja allmännyttiga projekt som bidrar till att förbättra fiskresursernas tillstånd och att skydda och återställa fiskarnas livsmiljö samt projekt som utvecklar nya finansierings- och verksamhetssätt för att genomföra restaureringsprojekt.
Urvalskriterierna:
Forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller miljö och fiskeresurser:
– Projektet främjar utveckling eller ibruktagande av nya tekniker och verksamhetssätt.
– Projektet genomförs i samarbete med ett forskningsinstitut eller en motsvarande aktör.
– Projektet främjar en god status för fiskbestånden.
– Projektet främjar den biologiska mångfalden i vattnets ekosystem samt skyddet och
återställandet av denna.
Beståndsvårdande restaureringar:
– Projektet främjar utveckling eller ibruktagande av nya tekniker och verksamhetssätt.
– Projektet genomförs i samarbete med ett forskningsinstitut eller en motsvarande aktör.
– Projektet främjar en god status för fiskbestånden.
– Projektet främjar den biologiska mångfalden i vattnets ekosystem samt skyddet och
återställandet av denna.
Beslut om att inleda ansökningsomgången (på finska)
Ansökningarna ska lämnas in i fondens datasystem senast vid midnatt den sista ansökningsdagen (Hyrrä, https://hyrra.ruokavirasto.fi/login.html).
Förordningsändringen om sälersättningar och EHFVF:s stödnivåer på remiss
Det föreslås att statsrådets förordning om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden ändras i fråga om maximibeloppen för stöd för investeringsprojekt. Dessutom ska det föreskrivas om sälersättningar som en ny helhet. Utlåtandena ska inlämnas senast 19.4.2024.
Jord- och skogsbruksministeriet har inlett en remissbehandling om ändring av statsrådets förordning om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) (757/2022). Förordningen ändras i fråga om två helheter: för det första ändras maximibeloppen för stödet från fondens olika prioriterade områden och för det andra föreskrivs det om systemet för ersättning av sälar.
Maximibeloppen av stöd som betalas från fonden
Finansieringen från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland för 2021–2027 är cirka 140 miljoner euro. Jord- och skogsbruksministeriet följer upp och bedömer att finansieringen är tillräcklig tillsammans med de närings-, trafik- och miljöcentraler. Utifrån de ansökningar om finansiering som lämnats in och de framtida investeringar som man har kännedom om kommer finansieringen för vattenbrukets del att ta slut mitt under programperioden. För att säkerställa att finansieringen är tillräcklig föreslås det att stödets maximibelopp i investeringsprojekt för vattenbruk sänks samt att en övre gräns i euro per projekt fastställs för alla enskilda investeringsprojekt, det vill säga investeringsprojekt för fiske, investeringsprojekt för vattenbruk och investeringsprojekt för fiskförädling och partihandel med fisk.
I fortsättningen är stödets maximibelopp i fråga om vattenbruk 30 procent av projektets godtagbara totala kostnader i stället för nuvarande 40 procent. Dessutom kan stöd beviljas till ett belopp av högst 600 000 euro per projekt i investeringsprojekt för fiske, investeringsprojekt för vattenbruk och investeringsprojekt för fiskförädling och partihandel med fisk. Om de förhöjningsgrunder som nämns i förordningen föreligger kan stöd beviljas till ett belopp av högst 800 000 euro per projekt. På detta sätt säkerställs det att sökandena behandlas jämlikt, när all finansiering inte går till de sökande som har lämnat in en finansieringsansökan i början av programperioden. I synnerhet inom vattenbruket och fiskförädlingen kan kostnaderna för enskilda investeringar vara mycket stora. Genom att sänka stödnivån måttligt och fastställa ett maximibelopp för stödet per projekt säkerställs det att finansieringen räcker till för hela programperioden.
Ersättning för sälskador
Sälersättningen har identifierats som en viktig åtgärd i Finlands EHFVF-program. Ersättningssystemet beskrivs inte i detalj i programmet, utan närmare bestämmelser om det utfärdas genom statsrådets förordning. Ersättningssystemet ska i huvuddrag vara likadant som under programperioden 2014–2020. Stöd kan beviljas för att ersätta de skador som sälar orsakar kommersiellt kustfiske. Stöd kan sökas av kustfiskare, det vill säga stödet gäller inte skador som orsakas av i insjöar levande saimenvikare, utan endast skador orsakade av sälar i havsområdet, det vill säga gråsäl och östersjövikare. Ersättning kan beviljas endast kommersiella fiskare som hör till grupp I. Ersättningens belopp är högst 15 procent av fångstens kalkylerade värde, dock minst 1 000 och högst 5 000 euro.
Utlåtandena ska inlämnas senast 19.4.2024 per e-post till adressen registratorskontoret.jsm@gov.fi eller per brev till Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 STATSRÅDET.
Begäran on utlåtande (pdf)
Ansökningstiden för investeringar i fiskehamnar och landningsplatser har börjat
Jord- och skogsbruksministeriet har öppnat en tidsbunden ansökningsomgång för investering i fiskehamnar och landningsplatser. Ansökningstiden går ut den 5.4.2024.
I ansökningsomgången kan beviljas sammanlagt högst 1 500 000 euro. Följande urvalskriterier används:
- Projektet främjar ökningen av livsmedelsanvändningen av fisk.
- Projektet främjar livsmedelsanvändningen av underutnyttjade fiskarter eller främmande arter.
- Projektet främjar bättre kvalitet och spårbarhet för fiskprodukter
- Projektet främjar det småskaliga kust- och insjöfisket.
- Projektet främjar utveckling och/eller ibruktagande av nya tekniker och verksamhetssätt.
- Projektet främjar samarbetet mellan fiskarna.
Ansökningstiden går ut den 5.4.2024. Ansökningarna ska lämnas in via fondens informationssystem senast kl. 24.00 den sista ansökningsdagen. I Hyrrä ska man välja programperioden 2021-2027 och åtgärdshelheten Stärka fiskeverksamheter som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara – Fiskehamnar och landningsplatser.
Läs beslutet om ansökningsomgången (PDF) (på finska)
Blogg: EU kräver att fritidsfiskare övervakas, men endast till sjöss
I samband med reformen av kontrollsystemet för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) beslutade EU också om kontrollregler för fritidsfiske. Det är inget konstigt med tanke på EU:s rättssystem, men i praktiken innebär ändringen ett slags öppning, eftersom artikeln om fritidsfiske i EU:s kontrollförordning tidigare har varit av mycket allmän karaktär.
Enligt Europeiska unionens grundfördrag har unionen exklusiv behörighet i frågor som gäller bevarande av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Med andra ord kan EU besluta om reglering av fritidsfisket på samma sätt som om kommersiellt fiske. Den exklusiva behörigheten är dock begränsad till fiske till havs.
EU har dock fattat beslut om reglering av fritidsfisket även tidigare. De har under en längre tid omfattat bl.a. havbass samt torskbestånden i Östersjön. Under de senaste åren har det kommit ut ur unionens kvarn också sådana fiskebegränsningar för lax och ål som berör Finland direkt, på EU:s språk ”bevarandeåtgärder”. Ålen är fredad i fritidsfiske i havsområdet i Finland hela året. När det gäller lax väntar vi fortfarande på den slutliga vissheten om EU:s tillämpliga beslut för innevarande år.
Nya regler införs från och med 2026
De nya kraven på tillsyn ska tillämpas inom fritidsfisket huvudsakligen efter en övergångsperiod på två år, närmare bestämt den 10 januari 2026. Det nya är att samma konkreta skyldigheter gäller för hela EU, även om många regler fortfarande är selektiva när det gäller vilka fisken de tillämpas på. En del av kraven gäller endast myndigheter, en del också fiskare.
När fritidsfiskare fångar fisk vars fritidsfiske omfattas av unionens bevarandeåtgärder, såsom fångstkvoter och fångstbegränsningar, ska de registrera sig och rapportera sin fångst dagligen i ett elektroniskt system.
Lyckligtvis har det i Finland redan i lagen om fiske föreskrivits om fritidsfiskares skyldighet att anmäla fångster och fångstuppgifter. Sannolikt uppfyller den senaste ändringen av lagen om fiske som sådan kraven i EU-förordningen eller förutsätter endast smärre ändringar. Anmälningsskyldigheten verkställs genom statsrådets förordning, som avses träda i kraft i år. Uppgifterna om fångst anmäls i praktiken lättast via tjänsten Omakala, som förvaltas av Naturresursinstitutet.
I Finland är laxen en sådan art som regleras av EU, men EU:s krav på fångstanmälan har i stor utsträckning redan skötts på förhand, eftersom avsikten är att anmälan om laxfångst ska tas in i den ovan nämnda statsrådsförordningen. Skyldigheten att anmäla fångst gäller också ål som är helt fredad till havs vid fritidsfiske. Ål som fångats som bifångst och frisläppts ska också anmälas.
Från och med 2030 utvidgas den elektroniska registreringen och anmälningsskyldigheten till att gälla vissa andra fiskarter eller fiskbestånd. I ljuset av den nuvarande bedömningen bör detta dock inte gälla många arter i Finland. Det är mest sannolikt att förutsättningarna för att utvidga skyldigheten uppfylls hos oss när det gäller torsk, som i kommersiellt fiske är en art som omfattas av EU:s kvotbeslut och där fritidsfisket särskilt i södra Östersjön har en betydande inverkan på fiskedödligheten.
I samband med revideringen av kontrollförordningen fick Europeiska kommissionen befogenhet att anta genomförandeakter om märkning av fiskeredskap som används för fritidsfiske. Finland motsatte sig en sådan alleuropeisk harmonisering; vi kan själva besluta om redskapsmärkningar. Tiden visar om kommissionens bestämmelser om redskapsmärkning medför ändringar och olägenheter för finländska fiskare.
Överträdelse och påföljd
Bland ändringarna är det beständigt till exempel att försäljning av fångst från fritidsfiske från havsområdet även i fortsättningen är helt förbjuden. Nytt är att om den sålda kvantiteten överstiger 10 kg eller värdet av denna överstiger 50 euro, betraktas försäljningen som en allvarlig överträdelse av den gemensamma fiskeripolitikens regler som bör bli föremål för strängare påföljder. Detta ger anledning till fundering också när det gäller att utveckla det nationella påföljdssystemet för att fiskare ska behandlas på ett skäligt och proportionerligt sätt. Vad gäller insjöarna har förbudet mot försäljning av fångst från fritidsfiske föreskrivits i den inhemska lagen om fiske, som dock tillåter att ett litet parti fisk eller kräfta sporadiskt säljs direkt till slutkonsumenten. Med en liten mängd fisk avses högst 100 kg fisk eller 300 stycken kräftor under året.
Den gemensamma fiskeripolitiken har sedan länge klassificerat överträdelser av det kommersiella fisket i två kategorier: överträdelser och allvarliga överträdelser. Vid fritidsfiske kan tröskeln för allvarliga överträdelser överskridas också av andra orsaker än försäljning av fångst. Det räcker till exempel med att minst två av de fångade fiskarna enligt EU-lagstiftningen är olovliga eller att en eller flera av dem tillhör en förbjuden art. Det är lätt att hamna och stanna i en spiral av allvarliga överträdelser. Om man nämligen en gång har fått en sanktion för en allvarlig överträdelseroch ett år efter ett lagakraftvunnet sanktionsbeslut begår även en lindrig förseelse, anses också en lindrig förseelse vara allvarlig. Det kan därför bli dyrt att bli vaneförbrytare.
Myndighetsuppgifterna ökar
I revideringen av kontrollförordningen föreskrevs det också mer för administrationens och forskarnas skull än för fiskarnas skull att medlemsstaterna i fortsättningen varje år ska samla in och sända uppgifter till kommissionen om fångster från fysiska personer som bedriver fritidsfiske i fråga om arter och bestånd för vilka unionen har fastställt fiskemöjligheter eller som omfattas av en flerårig plan eller som omfattas av landningsskyldigheten. I Finland är sådana arter lax, strömming, vassbuk och torsk, för vilka EU fastställer fiskekvoter. En medlemsstat kan, för en gångs skull, själv besluta om sitt system för insamling av uppgifter.
I Finland har det funnits en ganska tydlig arbetsfördelning inom fiskeövervakningen. Tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken har uteslutande skötts av myndigheterna, i synnerhet NTM-centralen och Gränsbevakningsväsendet. Bestämmelserna i den inhemska lagen om fiske kan också övervakas av polisen, Tullen och Forststyrelsen samt av en person som har avlagt fiskeövervakarprov och godkänts av NTM-centralen och som för ett visst område har fått fullmakt att utöva tillsyn. I början av året har detta ändrats och en av närings-, trafik- och miljöcentralen godkänd fiskeövervakare kan också övervaka de fiskebegränsningar som fastställts för fritidsfiske genom unionslagstiftningen.
När de nya EU-rättsliga bestämmelserna om tillsyn över den gemensamma fiskeripolitiken genomförs genom nationell lagstiftning måste man också säkerställa att de bestämmelser om tillsyn och påföljder som gäller fritidsfiske i lagen om fiske är förenliga med de nya EU-reglerna.
Obs! Denna text har utarbetats för att underlätta förståelsen av författningsändringarna och baserar sig på en preliminär analys av konsekvenserna av ändringarna i EU:s fiskerikontrollförordning och kan inte åberopas i eventuella tolknings- eller konfliktsituationer i anslutning till tillämpningen av författningarna.
Konsultativ tjänsteman Harri Kukka, jord- och skogsbruksministeriet
Blogg: Fiske och vattenbruk i inlandsvatten under tillsyn av den gemensamma fiskeripolitiken
Kontrollsystemet för Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (GFP) kommer i fortsättningen i allt högre grad att gälla också fiske och vattenbruk i inlandsvatten, även om det fortfarande är mycket mindre än vad gäller fiske till havs.
Den viktigaste effekten av den gemensamma fiskeripolitikens kontrollsystem på inlandsfisket och vattenbruket är bestämmelserna om spårbarhet. Spårbarhetsbestämmelserna i GFP:n gäller partier av fiskeri- och vattenbruksprodukter och är mer krävande än den spårbarhet som krävs enligt livsmedelslagstiftningen. Den här gången använder vi inte rader för att beskriva detaljerna i reglerna.
Tills vidare gäller den gemensamma fiskeripolitikens spårbarhetsregler endast fiskeriprodukter som fångats i EU:s marina vatten och vattenbruksprodukter som odlats i havet. Regler om informationen till konsumenterna gäller dock all fisk, även sådan som härstammar från insjöar. Naturligtvis skulle någon kunna fråga sig hur man kan lita på informationen till konsumenterna om GFP’s spårbarhet inte fungerar.
Den 10 januari 2026 förändras situationen. Förordningen om ändring av kontrollsystemet för den gemensamma fiskeripolitiken utvidgar nämligen bestämmelserna om spårbarhet till att även omfatta fiskeri- och vattenbruksprodukter som härstammar från inlandsvatten, såsom Kitkan viisas siklöja. Dessutom börjar reglerna gälla produkter från tredjeländer. Det första man tänker på är norsk kasslax, men reglerna kommer också att gälla till exempel kanadensisk sik från Winnipeg-sjön, röding som odlats på Island och tilapia som odlats i Sydostasien.
Aktörerna kommer alltså allt bättre till samma linje oberoende av produktens ursprung. De uppgifter som krävs varierar något beroende på om produkten är från EU:s inre marknad eller från tredjeländer, från insjöar eller hav och om fisken har fångats eller odlats. Den gemensamma fiskeripolitikens spårbarhetskrav kommer att utvidgas till att omfatta ännu fler kategorier av fiskeriprodukter 2029.
Från och med 2026 ska den information som krävs enligt spårbarhetskraven göras tillgänglig digitalt för den aktör till vilken fiskeri- eller vattenbruksprodukten levereras och, på begäran, för de behöriga myndigheterna. De tekniska minimikraven för överföringen av information klarnar först när Europeiska kommissionen antar en delegerad akt i ärendet. När kommissionens rättsakter är kända, kommer det att framgå hurdana digitala verktyg branschen i fortsättningen ska ha.
Det bör noteras att myndigheterna inte producerar något spårbarhetssystem för aktörerna, utan företagen från fiskare och fiskodlare till förädlare och handlare är enligt EU-lagstiftningen själva ansvariga för att deras verksamhet följer bestämmelserna. I lagen om fiske föreskrivs det dock om skyldigheten att anmäla fångst i inlandsvatten, och myndigheterna överväger möjligheten att kombinera fullgörandet av skyldigheten att göra fångstanmälan så att fiskare (både i inlandsvatten och vid havskusten) kan utnyttja fångstanmälningarna också vid fullgörandet av spårbarhetsskyldigheterna. I framtiden kan man förvänta sig att också fångsterna i insjöarna ska rapporteras efter varje fisketillfälle.
En påminnelse är att GFP-rättsakterna inte kräver att fartyg som uteslutande används för vattenbruk eller inlandsfiske registreras i unionens fiskefartygsregister. I Finland finns det dock nationella bestämmelser både om fiskefartygsregistret för insjövatten och om registrering av vattenbruksfartyg som används till havs. Också dessa saker måste granskas när man överväger det nationella genomförandet.
Obs! Denna text har utarbetats för att underlätta förståelsen av författningsändringarna och baserar sig på en preliminär analys av ändringarnas konsekvenser och kan inte åberopas i eventuella tolknings- eller konfliktsituationer i anslutning till tillämpningen av författningarna.
Konsultativ tjänsteman Harri Kukka, jord- och skogsbruksministeriet