Kategori: Aktuellt

Som en del av förordningen om ändring av kontrollsystemet för den gemensamma fiskeripolitiken som antogs förra året godkändes också obligatorisk användning av det nya elektroniska CATCH-systemet från och med 2026. Systemet används för att lämna in fångstintyg som intygar lagligheten hos fiskeriprodukter som importeras från länder utanför EU till det EU-medlemsland dit produkterna först importeras. Systemet kan också användas för fångstintyg som utfärdas av medlemsländerna för export.

Fångstcertifieringssystemet infördes i EU 2010 för att säkerställa att fiskeriprodukter från olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) inte släpps ut på EU:s marknad. Detta system är en del av EU:s politik för att främja uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling (SDG). SDG:s mål nr 14 är att bevara och främja en hållbar användning av haven och de marina resurserna.

Fångstintyget är utfärdat av myndigheterna i den stat vars flagg det fartyg som fiskar har fångat de fiskar som ska importeras. Från och med 2026 ska alla fångstintyg lämnas in i ett elektroniskt system. Hittills har Finland haft ett eget elektroniskt system, men användningen av det upphör när EU:s CATCH-system blir obligatoriskt. Samtidigt upphör möjligheten att skicka fångstintygen på papper eller per e-post.

Det förberedande arbetet i medlemsstaterna under perioden 2024–2025 är av avgörande betydelse för att säkerställa att alla aktörer och myndigheter är medvetna om systemet och redo att använda det inom utsatt tid.

CATCH är alltså ett EU-omfattande informationssystem i realtid som administrerar all information och alla dokument som hänför sig till EU:s fångstcertifieringssystem. Huvudsyftet med CATCH är att förenkla förfarandena för utfärdande av fångstintyg och att erbjuda ett helt digitaliserat, papperslöst och enhetligt arbetsflöde. CATCH erbjuder också stöd för den riskhantering som tillämpas på medlemsstaternas tillsyn.

Det är önskvärt att CATCH förbättrar samarbetet och samordningen mellan företag och myndigheter och mellan myndigheterna i EU:s medlemsstater. Genom det nya systemet kan man med centraliserad förvaltning bl.a. förhindra att den mängd fisk som anges i fångstintyget överskrids i sådana situationer där samma fångstintyg används för att leverera flera mindre partier fisk till EU-marknaden.

Även om användningen av CATCH endast är obligatorisk för EU-aktörer och medlemsstaternas myndigheter, ger systemet också aktörer och myndigheter i tredjeländer möjlighet att upprätta, validera och överföra fångstintyg och tillhörande dokument direkt i systemet. Systemet finns tillgängligt på alla EU:s officiella språk och på vissa andra språk. Europeiska kommissionen främjar användningen av CATCH tillsammans med aktörer och myndigheter i tredjeländer genom seminarier och utbildning samt genom lösningar för interoperabilitet för de tredjeländer som redan har IT-system för validering av fångstintyg.

I Finland kontrolleras fångstintygen av NTM-centralen i Egentliga Finland, och tullen släpper ut produkterna först efter att NTM-centralen har godkänt dem. CATCH är en del av EU:s TRACES-system, så det torde vara mycket bekant för dem som är vana att använda det systemet.

Konsultativ tjänsteman Harri Kukka, jord- och skogsbruksministeriet

Obs! Denna text har utarbetats för att underlätta förståelsen av författningsändringarna och baserar sig på en preliminär analys av konsekvenserna av ändringarna i EU:s fiskerikontrollförordning och kan inte åberopas i eventuella tolknings- eller konfliktsituationer i anslutning till tillämpningen av författningarna.

Den 10 juli närmar sig, om inte hotfullt så oundvikligen. Då tillämpas de nya bestämmelserna om den tillåtna toleransmarginalen (MOT) i den uppskattade fångstmängd som antecknats i fiskeloggboken jämfört med landningsdeklarationen eller inspektionsresultaten. Ämnet behandlades redan i en tidigare artikel den 2 januari 2024, så i den här artikeln upprepas inte allt som redan sagts.

De tillämpliga EU-reglerna ändras flera gånger: den här sommaren, januari 2026 och januari 2028. Dessutom kan man förvänta sig att våra nationella regler kommer att ändras på något sätt, bland annat när det gäller vägningsförfaranden och de utsedda hamnar där det är tillåtet att landa fångster av strömming och vassbuk på mer än 5 000 kg.

Som ett led i förberedelserna inför ändringarna i juli antog Europeiska kommissionen i maj en genomförandeförordning om villkoren för att en fiskehamn ska godkännas för förteckningen över hamnar där den tillåtna toleransmarginalen för den artspecifika fångstberäkningen beräknas i förhållande till det totala antalet arter. I Finland finns det åtminstone inte 2024 sådana ”förtecknade” hamnar som Europeiska kommissionen har godkänt genom genomförandeförordningen. Villkoren är så hårda.

Situationen är alltså klar i ljuset av reglerna från och med den 10 juli 2024, men inte nödvändigtvis lätt. Tillsvidare finns det två MOT-regler: en gäller osorterad landning av fångst från fiske efter strömming och vassbuk, den andra gäller allt annat.

Låt oss kort notera den där allt annat denna gång: om arten är mer än 100 kg i fångsten är toleransmarginalen 10% per art; om artens mängd är högst 100 kg är MOT 20% per art. Det är ju den huvudregel som gäller för allt fiske, om inget undantag har föreskrivits. Att överskrida eller underskrida gränsvärdena är en överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken; dubbel överskridning eller underskridande är en allvarlig överträdelse.

Fångster av strömming och vassbuk i Östersjön

När det gäller osorterade landningar vid fiske efter strömming och vassbuk i Östersjön är regeln i sig mycket enkel: den tillåtna toleransmarginalen den 10 juli 2024–10 januari 2028 är 20 procent per art. Om felet i uppskattningen av fångsten är minst 21%, gör sig fiskefartygets befälhavare skyldig till en sådan överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken som leder till en överträdelseavgift. Om felet i uppskattningen av fångsten av strömming eller vassbuk är minst 25%, är det fråga om en allvarlig överträdelse för vilken påföljdsavgift ska påföras. Utmaningarna kommer fram när man gör exempelkalkyler med olika fångstsammansättningar. Det tillåtna toleransintervallet i tabellen nedan anger hur mycket den fångstuppskattning som antecknats i fiskeloggboken högst får avvika från den mängd som antecknats i landningsdeklarationen eller som tillsynsmyndigheten observerat vid inspektionen. Den sista kolumnen visar hur stor avvikelse i uppskattningen anses vara en allvarlig överträdelse; det är fråga om en allvarlig överträdelse när det första talet underskrids eller när det andra talet överskrids.

Art	Fiskeloggbok	Tillåten toleransintervall	Gränser för en allvarlig överträdelse
Strömming	70 000 kg	56 000 – 84 000 kg	52 500 kg / 87 500 kg
Vassbuk	28 000 kg	22 400 – 33 600 kg	21 000 kg / 35 000 kg
Skal	1 600 kg	1 280 – 1 920 kg	960 kg / 2 240 kg
Storspigg	350 kg	280 – 420 kg	210 kg / 490 kg
Simpa	51 kg	41 – 61 kg	30 kg / 72 kg
Abborre	inte antecknats	0 – 50 kg	– / 51 kg

Regeln verkar vara särskilt utmanande för de arter som fångas endast i liten utsträckning. Enligt de gamla bestämmelserna har fångsterna av arter på högst 50 kg inte behövt antecknas i loggboken. Denna regel ska fortsätta att gälla till och med den 9 januari 2026. Därefter ska alla kvantiteter av alla arter registreras. Ju mindre mängden av fångade arten är, desto noggrannare ska den bedömas.

Ofta kan det vara så att någon av de huvudsakliga fiskarterna inom trålfisket i Finland förekommer endast i liten utsträckning i fångsten. I detta fall får man med bedömningen av även denna art vara uppmärksam på:

Art	Fiskeloggbok	Tillåten toleransintervall	Gränser för en allvarlig överträdelse
Strömming	113 000 kg	90 400 – 135 600 kg	84 750 kg / 141 250 kg
Vassbuk	5 000 kg	4 000 – 6 000 kg	3 750 kg / 6 250 kg

Lagändring i påföljdssystemet

EU:s förordningar är direkt tillämplig rätt i medlemsländerna. EU-förordningarna om fiskerikontroll innehåller dock många detaljer som för att fungera kräver kompletterande nationell lagstiftning.

Angående överträdelser av MOT-regeln som omfattas av påföljder har riksdagen godkänt en ändring av lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken. Lagändringen avses träda i kraft den 10 juli 2024. Syftet med lagändringen är att säkerställa att det för överträdelser av den reviderade MOT-regeln påförs en överträdelseavgift och för allvarliga överträdelser en påföljdsavgift. Syftet med lagändringen är dessutom att säkerställa att det för varje överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken påförs en separat lagstadgad minimipåföljd.

Enligt finsk lag är påföljdsavgiften för en allvarlig överträdelse minst 2 000 euro. I EU-förordningen föreskrivs dock att påföljdernas värde är minst värdet av de fiskeri- eller vattenbruksprodukter som erhållits till följd av den allvarliga överträdelsen. En upprepad allvarlig överträdelse ska leda till påföljder som uppgår till minst två gånger värdet av de fiskeri- eller vattenbruksprodukter som erhållits till följd av den allvarliga överträdelsen.

Att göra sig skyldig till en allvarlig överträdelse är en sann plats också med tanke på stöden. Om aktören genom ett lagakraftvunnet avgörande har påförts en påföljdsavgift på grund av en allvarlig överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken, har aktören t.ex. inte rätt att få stöd från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden under en särskilt föreskriven period. Likaså förlorar han rätten att få försäkringsstöd för kommersiellt fiske. Dessutom ska EHFF- och EHFVF-stöd som betalats till aktören under de senaste fem åren återkrävas.

Provtagning på fartygen viktigt

Ju strängare dessa regler blir och ju strängare sanktionerna blir, desto viktigare är det att fiskefartygen använder tid och ansträngning för att göra en exakt fångstbedömning. I praktiken innebär detta noggrann provtagning av varje tråldrag. En visuell bedömning ger lätt ett felaktigt resultat, särskilt för små arter. Endast ett fåtal men stora bifångstindivider som hamnat i skaran träffar kanske mer ögat än provet. Det lönar sig alltså att utgå från att det på fartyget tas och analyseras så många provpartier av varje tråldrag att den fångstmängd och det förhållande mellan arter som antecknas i fiskeloggboken med säkerhet stämmer inom ramen för den tillåtna toleransmarginalen. Det är inte tillåtet att optimera fångstfördelningen i förhållande till de egna fiskerättigheterna.

Jord- och skogsbruksministeriet och NTM-centralen i Egentliga Finland genomför ett s.k. PUKEVA-projekt för att utveckla vägningen av fiskfångster och effektivisera övervakningen av dem. Projektet har lett till en förstudie om möjligheterna med ny teknik, i synnerhet för att exakt fastställa fångstens artförhållande. Nästa mål är att testa vissa metoder i praktiken, och ett projekt som gäller detta har beställts från Naturresursinstitutet. Det idealiska slutresultatet skulle vara att hitta sådan teknik med hjälp av vilken fångstmängden och artförhållandet exakt kan fastställas redan ombord på fartyget utan att proverna analyseras manuellt. Det är dock ännu för tidigt att dra några slutsatser om dessa möjligheter och kostnaderna för dem. Hittills torde den bästa tekniska innovationen i provtagningen vara en tioliters hink.

Slutkläm

För säkerhets skull, ett förtydligande till. Så länge ett fartyg inte omfattas av skyldigheten att föra fiskeloggbok kan dess fiske naturligtvis inte heller omfattas av MOT-regeln. Fiskeloggbok krävs av alla fartyg, alltså också av de allra minsta, från och med 2028. Fram till dess gäller skyldigheten att föra loggbok fartyg med en längd av minst tio meter – eller minst åtta meter, om fångsten är över 250 kilogram torsk eller 2 ton pelagiska bestånd. Med pelagiska bestånd avses i detta sammanhang strömming och vassbuk, vare sig de finns på öppet hav eller vid kusten.

När det gäller de närmaste grannländerna kommer det enligt uppgifterna till ministeriet inte heller att finnas några hamnar i Estland eller Sverige som är upptagna i kommissionens förteckning i år. Samma situation är sannolikt i alla Östersjöländerna utom Danmark. Även i dessa länder följer man alltså de ovan beskrivna reglerna, men det är möjligt att en så svår helhet i vissa avseenden kommer att tillämpas på olika sätt i olika länder.

Obs! Denna text har utarbetats för att underlätta förståelsen av författningsändringarna och baserar sig på en preliminär analys av konsekvenserna av ändringarna i EU:s fiskerikontrollförordning och kan inte åberopas i eventuella tolknings- eller konfliktsituationer i anslutning till tillämpningen av författningarna.

Konsultativ tjänsteman Harri Kukka, jord- och skogsbruksministeriet

Texten har ändrats den 20 augusti 2024: De pelagiska bestånden har preciserats så att de i detta sammanhang avser strömming och vassbuk.