Kategori: Aktuellt
EHFVF:s nyheter och aktuella artiklar
Material från webbinariet ”Hur ökar vi användningen av inhemsk fisk i storkök?” har publicerats
Material från webbinariet ”Hur ökar vi användningen av inhemsk fisk i storkök?” har publicerats. Under webbinariet fick vi ta del av intressanta presentationer t.ex. om fisken i de nya näringsrekommendationerna, representanter för några skolkök berättade hur de använder fisk samt hörde vi exempel på fiskprodukter som företag erbjuder storkök.
Inspelning av webbinariet hittar du här.
Presentationer:
Programmet för främjande av inhemsk fisk – ökad användning av fisk gagnar ekonomin, hälsan och miljön, Auli Väänänen, jord- och skogsbruksministeriet
Små fiskar övertar storkök, Marthaförbundet
Fisken i de nya näringsrekommendationerna, Folkhälsan
WEBBINARIUM: Öka utbudet av inhemsk fisk i storkök – del 2
Vad? I webbinarieserien Öka utbudet av inhemsk fisk i storkök (Lisää kotimaista
kalaa ammattikeittiöiden tarjontaan) ordnas ett svenskspråkigt webbinarium i oktober.
Serien startade våren 2024 och syftet är att öka kunskapen om inhemsk fisk och
fiskprodukter som är lämpliga för storkök, samt att ta fram inhemska fiskrecept för
användning i dessa kök.
När?
Onsdagen den 30 oktober kl. 13.30–15.30
För vem?
Webbinariet riktas till företag inom fiskesektorn och storkök.
ANMÄL DIG FÖR ATT FÅ WEBBINARIELÄNKEN TILL DIN E-POST
Preliminärt program (ungefärliga tider)
Hur ökar vi användningen av inhemsk fisk i storköken?
Moderator: Marina Nyqvist, Österbottens Fiskarförbund
Välkomstord (13.30)
Visioner för fisken (13.35-14.00)
- Finlands program för främjande av inhemsk fisk – Auli Väänänen, jord- och skogsbruksministeriet
- Fisken i de nya näringsrekommendationerna – Susanna Strandback, Folkhälsans förbund
Runt samma bord – receptutveckling i samarbete (14.00-14.15)
- Små fiskar övertar storkök – Sandra Mellberg, Marthaförbundet, Harriet Strandvik, Mathantverkare på Åland
Hur används inhemsk fisk i skolkök idag? Fördelar och utmaningar (14.15-14.40)
- Elevernas favorit – hur Petalax högstadium jobbar med lokala råvaror och fisk, husmor Ann-Helene Ståhl, Malax kommun
- En Östersjövänlig diet – Sofia Graeffe & Eva Mollgren, Mikaelskolan
- Representant för storkök (talare, organisation och rubrik bekräftas senare)
Företag presenterar produkter för storkök (14.40-15.00)
- Lagerblad Foods Oy
- Maivakka Oy
- Fler företag bekräftas senare
Diskussion: Hur kopplar vi storkökens behov till produktutveckling? (15.00-15.30)
Hur kopplar vi samman storkökens behov och företagarnas produktutveckling? Behövs bättre samarbete för att nå målen i Finlands program för främjande av inhemsk fisk?
Blogg: CATCH – elektroniskt fångstintygsystem
Som en del av förordningen om ändring av kontrollsystemet för den gemensamma fiskeripolitiken som antogs förra året godkändes också obligatorisk användning av det nya elektroniska CATCH-systemet från och med 2026. Systemet används för att lämna in fångstintyg som intygar lagligheten hos fiskeriprodukter som importeras från länder utanför EU till det EU-medlemsland dit produkterna först importeras. Systemet kan också användas för fångstintyg som utfärdas av medlemsländerna för export.
Fångstcertifieringssystemet infördes i EU 2010 för att säkerställa att fiskeriprodukter från olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) inte släpps ut på EU:s marknad. Detta system är en del av EU:s politik för att främja uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling (SDG). SDG:s mål nr 14 är att bevara och främja en hållbar användning av haven och de marina resurserna.
Fångstintyget är utfärdat av myndigheterna i den stat vars flagg det fartyg som fiskar har fångat de fiskar som ska importeras. Från och med 2026 ska alla fångstintyg lämnas in i ett elektroniskt system. Hittills har Finland haft ett eget elektroniskt system, men användningen av det upphör när EU:s CATCH-system blir obligatoriskt. Samtidigt upphör möjligheten att skicka fångstintygen på papper eller per e-post.
Det förberedande arbetet i medlemsstaterna under perioden 2024–2025 är av avgörande betydelse för att säkerställa att alla aktörer och myndigheter är medvetna om systemet och redo att använda det inom utsatt tid.
CATCH är alltså ett EU-omfattande informationssystem i realtid som administrerar all information och alla dokument som hänför sig till EU:s fångstcertifieringssystem. Huvudsyftet med CATCH är att förenkla förfarandena för utfärdande av fångstintyg och att erbjuda ett helt digitaliserat, papperslöst och enhetligt arbetsflöde. CATCH erbjuder också stöd för den riskhantering som tillämpas på medlemsstaternas tillsyn.
Det är önskvärt att CATCH förbättrar samarbetet och samordningen mellan företag och myndigheter och mellan myndigheterna i EU:s medlemsstater. Genom det nya systemet kan man med centraliserad förvaltning bl.a. förhindra att den mängd fisk som anges i fångstintyget överskrids i sådana situationer där samma fångstintyg används för att leverera flera mindre partier fisk till EU-marknaden.
Även om användningen av CATCH endast är obligatorisk för EU-aktörer och medlemsstaternas myndigheter, ger systemet också aktörer och myndigheter i tredjeländer möjlighet att upprätta, validera och överföra fångstintyg och tillhörande dokument direkt i systemet. Systemet finns tillgängligt på alla EU:s officiella språk och på vissa andra språk. Europeiska kommissionen främjar användningen av CATCH tillsammans med aktörer och myndigheter i tredjeländer genom seminarier och utbildning samt genom lösningar för interoperabilitet för de tredjeländer som redan har IT-system för validering av fångstintyg.
I Finland kontrolleras fångstintygen av NTM-centralen i Egentliga Finland, och tullen släpper ut produkterna först efter att NTM-centralen har godkänt dem. CATCH är en del av EU:s TRACES-system, så det torde vara mycket bekant för dem som är vana att använda det systemet.
Konsultativ tjänsteman Harri Kukka, jord- och skogsbruksministeriet
Obs! Denna text har utarbetats för att underlätta förståelsen av författningsändringarna och baserar sig på en preliminär analys av konsekvenserna av ändringarna i EU:s fiskerikontrollförordning och kan inte åberopas i eventuella tolknings- eller konfliktsituationer i anslutning till tillämpningen av författningarna.
Tidsbunden ansökningsomgång för stöd för säljfrämjande åtgärder har inletts
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) har öppnat en tidsbunden ansökningsomgång för stöd för säljfrämjande åtgärder. Stöd kan sökas till och med den 1 november 2024. Också planen för fondens kommande utlysningar har uppdaterats.
EHFVF:s stöd för säljfrämjande åtgärder kan sökas från den 10 september till den 1 november 2024. Denna ansökningsomgång är avsedd för allmännyttiga aktörer. Stöd kan beviljas till ett sammanlagt belopp på högst 300 000 euro. Finansiering kan beviljas för allmänna insatser som främjar försäljningen av fisk och för olika innovativa sätt att öka användningen av fisk till exempel i professionella kök. Dessutom kan allmännyttiga projekt för utveckling av kvaliteten och insatser för internationalisering finansieras.
Planen för EHFVF:s kommande utlysningar har uppdaterats. Avsikten är att i början av 2025 inleda tidsbundna ansökningsomgångar för stöd för allmännyttiga projekt inom fiske, vattenbruk och förädling och för miljöprojekt inom fiskerinäringen. Planen uppdateras tre gånger om året.
Beslutet om en tidsbunden ansökningsomgång för stöd för säljfrämjande åtgärder (på finska)
Ansökningstiden för sälersättning har förlängts till den 27 september
På grund av tekniska problem har tiden för att ansöka om ersättning för sälskador från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden förlängts till och med den 27 september 2024.
Ersättning för sälskador från Finlands program för genomförande av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden söks genom ett tidsbundet ansökningsförfarande. Det var meningen att tiden för att ansöka om ersättning för 2022 och 2023 skulle löpa ut den 31 augusti 2024. Ett problem i e-tjänsten Hyrrä har dock gjort att en del sökande inte har kunnat lämna in sin ansökan. Problemet blir åtgärdat senast den 6 september. Jord- och skogsbruksministeriet har därför beslutat att förlänga ansökningstiden till och med den 27 september 2024.
Ansökningarna ska lämnas in i e-tjänsten Hyrrä senast den 27 september 2024 före midnatt. I Hyrrä ska stöd sökas inom ramen för programperioden 2021–2027 (EHFVF-projektansökan) och den riktade åtgärden Fiskeutveckling och investeringar och miljöåtgärder – Sälersättning
Beslut om förlängning av ansökningsförfarandet (på finska)
Blogg: Tillåten toleransmarginal för uppskattningen av fångsten – kompletterande text
Den 10 juli närmar sig, om inte hotfullt så oundvikligen. Då tillämpas de nya bestämmelserna om den tillåtna toleransmarginalen (MOT) i den uppskattade fångstmängd som antecknats i fiskeloggboken jämfört med landningsdeklarationen eller inspektionsresultaten. Ämnet behandlades redan i en tidigare artikel den 2 januari 2024, så i den här artikeln upprepas inte allt som redan sagts.
De tillämpliga EU-reglerna ändras flera gånger: den här sommaren, januari 2026 och januari 2028. Dessutom kan man förvänta sig att våra nationella regler kommer att ändras på något sätt, bland annat när det gäller vägningsförfaranden och de utsedda hamnar där det är tillåtet att landa fångster av strömming och vassbuk på mer än 5 000 kg.
Som ett led i förberedelserna inför ändringarna i juli antog Europeiska kommissionen i maj en genomförandeförordning om villkoren för att en fiskehamn ska godkännas för förteckningen över hamnar där den tillåtna toleransmarginalen för den artspecifika fångstberäkningen beräknas i förhållande till det totala antalet arter. I Finland finns det åtminstone inte 2024 sådana ”förtecknade” hamnar som Europeiska kommissionen har godkänt genom genomförandeförordningen. Villkoren är så hårda.
Situationen är alltså klar i ljuset av reglerna från och med den 10 juli 2024, men inte nödvändigtvis lätt. Tillsvidare finns det två MOT-regler: en gäller osorterad landning av fångst från fiske efter strömming och vassbuk, den andra gäller allt annat.
Låt oss kort notera den där allt annat denna gång: om arten är mer än 100 kg i fångsten är toleransmarginalen 10% per art; om artens mängd är högst 100 kg är MOT 20% per art. Det är ju den huvudregel som gäller för allt fiske, om inget undantag har föreskrivits. Att överskrida eller underskrida gränsvärdena är en överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken; dubbel överskridning eller underskridande är en allvarlig överträdelse.
Fångster av strömming och vassbuk i Östersjön
När det gäller osorterade landningar vid fiske efter strömming och vassbuk i Östersjön är regeln i sig mycket enkel: den tillåtna toleransmarginalen den 10 juli 2024–10 januari 2028 är 20 procent per art. Om felet i uppskattningen av fångsten är minst 21%, gör sig fiskefartygets befälhavare skyldig till en sådan överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken som leder till en överträdelseavgift. Om felet i uppskattningen av fångsten av strömming eller vassbuk är minst 25%, är det fråga om en allvarlig överträdelse för vilken påföljdsavgift ska påföras. Utmaningarna kommer fram när man gör exempelkalkyler med olika fångstsammansättningar. Det tillåtna toleransintervallet i tabellen nedan anger hur mycket den fångstuppskattning som antecknats i fiskeloggboken högst får avvika från den mängd som antecknats i landningsdeklarationen eller som tillsynsmyndigheten observerat vid inspektionen. Den sista kolumnen visar hur stor avvikelse i uppskattningen anses vara en allvarlig överträdelse; det är fråga om en allvarlig överträdelse när det första talet underskrids eller när det andra talet överskrids.
| Art | Fiskeloggbok | Tillåten toleransintervall | Gränser för en allvarlig överträdelse |
| Strömming | 70 000 kg | 56 000 – 84 000 kg | 52 500 kg / 87 500 kg |
| Vassbuk | 28 000 kg | 22 400 – 33 600 kg | 21 000 kg / 35 000 kg |
| Skal | 1 600 kg | 1 280 – 1 920 kg | 960 kg / 2 240 kg |
| Storspigg | 350 kg | 280 – 420 kg | 210 kg / 490 kg |
| Simpa | 51 kg | 41 – 61 kg | 30 kg / 72 kg |
| Abborre | inte antecknats | 0 – 50 kg | – / 51 kg |
Regeln verkar vara särskilt utmanande för de arter som fångas endast i liten utsträckning. Enligt de gamla bestämmelserna har fångsterna av arter på högst 50 kg inte behövt antecknas i loggboken. Denna regel ska fortsätta att gälla till och med den 9 januari 2026. Därefter ska alla kvantiteter av alla arter registreras. Ju mindre mängden av fångade arten är, desto noggrannare ska den bedömas.
Ofta kan det vara så att någon av de huvudsakliga fiskarterna inom trålfisket i Finland förekommer endast i liten utsträckning i fångsten. I detta fall får man med bedömningen av även denna art vara uppmärksam på:
| Art | Fiskeloggbok | Tillåten toleransintervall | Gränser för en allvarlig överträdelse |
| Strömming | 113 000 kg | 90 400 – 135 600 kg | 84 750 kg / 141 250 kg |
| Vassbuk | 5 000 kg | 4 000 – 6 000 kg | 3 750 kg / 6 250 kg |
Lagändring i påföljdssystemet
EU:s förordningar är direkt tillämplig rätt i medlemsländerna. EU-förordningarna om fiskerikontroll innehåller dock många detaljer som för att fungera kräver kompletterande nationell lagstiftning.
Angående överträdelser av MOT-regeln som omfattas av påföljder har riksdagen godkänt en ändring av lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken. Lagändringen avses träda i kraft den 10 juli 2024. Syftet med lagändringen är att säkerställa att det för överträdelser av den reviderade MOT-regeln påförs en överträdelseavgift och för allvarliga överträdelser en påföljdsavgift. Syftet med lagändringen är dessutom att säkerställa att det för varje överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken påförs en separat lagstadgad minimipåföljd.
Enligt finsk lag är påföljdsavgiften för en allvarlig överträdelse minst 2 000 euro. I EU-förordningen föreskrivs dock att påföljdernas värde är minst värdet av de fiskeri- eller vattenbruksprodukter som erhållits till följd av den allvarliga överträdelsen. En upprepad allvarlig överträdelse ska leda till påföljder som uppgår till minst två gånger värdet av de fiskeri- eller vattenbruksprodukter som erhållits till följd av den allvarliga överträdelsen.
Att göra sig skyldig till en allvarlig överträdelse är en sann plats också med tanke på stöden. Om aktören genom ett lagakraftvunnet avgörande har påförts en påföljdsavgift på grund av en allvarlig överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken, har aktören t.ex. inte rätt att få stöd från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden under en särskilt föreskriven period. Likaså förlorar han rätten att få försäkringsstöd för kommersiellt fiske. Dessutom ska EHFF- och EHFVF-stöd som betalats till aktören under de senaste fem åren återkrävas.
Provtagning på fartygen viktigt
Ju strängare dessa regler blir och ju strängare sanktionerna blir, desto viktigare är det att fiskefartygen använder tid och ansträngning för att göra en exakt fångstbedömning. I praktiken innebär detta noggrann provtagning av varje tråldrag. En visuell bedömning ger lätt ett felaktigt resultat, särskilt för små arter. Endast ett fåtal men stora bifångstindivider som hamnat i skaran träffar kanske mer ögat än provet. Det lönar sig alltså att utgå från att det på fartyget tas och analyseras så många provpartier av varje tråldrag att den fångstmängd och det förhållande mellan arter som antecknas i fiskeloggboken med säkerhet stämmer inom ramen för den tillåtna toleransmarginalen. Det är inte tillåtet att optimera fångstfördelningen i förhållande till de egna fiskerättigheterna.
Jord- och skogsbruksministeriet och NTM-centralen i Egentliga Finland genomför ett s.k. PUKEVA-projekt för att utveckla vägningen av fiskfångster och effektivisera övervakningen av dem. Projektet har lett till en förstudie om möjligheterna med ny teknik, i synnerhet för att exakt fastställa fångstens artförhållande. Nästa mål är att testa vissa metoder i praktiken, och ett projekt som gäller detta har beställts från Naturresursinstitutet. Det idealiska slutresultatet skulle vara att hitta sådan teknik med hjälp av vilken fångstmängden och artförhållandet exakt kan fastställas redan ombord på fartyget utan att proverna analyseras manuellt. Det är dock ännu för tidigt att dra några slutsatser om dessa möjligheter och kostnaderna för dem. Hittills torde den bästa tekniska innovationen i provtagningen vara en tioliters hink.
Slutkläm
För säkerhets skull, ett förtydligande till. Så länge ett fartyg inte omfattas av skyldigheten att föra fiskeloggbok kan dess fiske naturligtvis inte heller omfattas av MOT-regeln. Fiskeloggbok krävs av alla fartyg, alltså också av de allra minsta, från och med 2028. Fram till dess gäller skyldigheten att föra loggbok fartyg med en längd av minst tio meter – eller minst åtta meter, om fångsten är över 250 kilogram torsk eller 2 ton pelagiska bestånd. Med pelagiska bestånd avses i detta sammanhang strömming och vassbuk, vare sig de finns på öppet hav eller vid kusten.
När det gäller de närmaste grannländerna kommer det enligt uppgifterna till ministeriet inte heller att finnas några hamnar i Estland eller Sverige som är upptagna i kommissionens förteckning i år. Samma situation är sannolikt i alla Östersjöländerna utom Danmark. Även i dessa länder följer man alltså de ovan beskrivna reglerna, men det är möjligt att en så svår helhet i vissa avseenden kommer att tillämpas på olika sätt i olika länder.
Obs! Denna text har utarbetats för att underlätta förståelsen av författningsändringarna och baserar sig på en preliminär analys av konsekvenserna av ändringarna i EU:s fiskerikontrollförordning och kan inte åberopas i eventuella tolknings- eller konfliktsituationer i anslutning till tillämpningen av författningarna.
Konsultativ tjänsteman Harri Kukka, jord- och skogsbruksministeriet
Texten har ändrats den 20 augusti 2024: De pelagiska bestånden har preciserats så att de i detta sammanhang avser strömming och vassbuk.
Riksdagen godkände ändringar i påföljderna för överträdelser av den gemensamma fiskeripolitiken
Riksdagens plenum godkände 18.6.2024 ändringar i lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken.
Bestämmelserna om påförande av påföljder ändrades så att Livsmedelsverket påför en överträdelseavgift eller en påföljdsavgift för en allvarlig överträdelse separat för varje gärning eller försummelse som en aktör gjort sig skyldig till. I praktiken innebär det att till exempel för varje försenad landningsdeklaration eller avräkningsnota påförs en överträdelseavgift på minst 300 euro. Om förstahandsuppköpare av fisk lämnar in avräkningsnotor för tio olika fiskpartier för sent, påförs denne överträdelseavgifter på minst 3 000 euro.
För genomförandet av Europeiska unionens förordning om ändring av fiskerikontrollsystemet fogades till lagen också en ny bestämmelse om allvarliga överträdelser. Livsmedelsverket påför en påföljdsavgift för en allvarlig överträdelse till den som underlåter att iaktta skyldigheten att föra in fiskemängderna i fiskeloggboken i enlighet med den tillåtna toleransmarginalen så att avvikelsen i förhållande till de landade mängderna eller inspektionsresultaten ska betraktas som en allvarlig överträdelse med stöd av artikel 8.4 i förordningen om ändring av fiskerikontrollen.
I praktiken överskrids tröskeln för allvarliga överträdelser i fråga om osorterad landning av strömming och vassbuk, om skillnaden mellan de uppskattningar som registrerats i fiskeloggboken och de mängder som landats eller blivit resultatet av en inspektion är lika med eller större än 25 procent per art. För övriga fångster överskrids tröskeln för allvarlig överträdelse när den mängd fiskeriprodukter som överskrider den tillåtna toleransmarginalen är minst 100 procent av den tillåtna toleransmarginalen.
Om den allvarliga överträdelse som gäller den tillåtna toleransmarginalen med beaktande av omständigheterna och följderna av gärningen är ringa och ekonomisk vinning inte har eftersträvats genom den, kan Livsmedelsverket besluta att gärningen är en överträdelse och inte en allvarlig överträdelse och påföra en överträdelseavgift för den i stället för en påföljdsavgift.
Lagändringarna avses träda i kraft den 10 juli 2024.
Förfarandet för ansökan om ersättning för skador orsakade av sälar inleds och nya nivåer för investeringsstöd träder i kraft
Ansökningsförfarandet för kommersiella fiskare att ansöka om ersättning för skador orsakade av sälar ur Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden inleds i juni. Ansökningarna gäller ersättningar för 2022 och 2023. Därtill träder Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens nya stödnivåer för privata investeringsprojekt i kraft.
Statsrådet utfärdade den 6 juni 2024 en ändring av statsrådets förordning som gäller Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfond. Genom förordningen föreskrivs det om ett nytt system för ersättning för skador som orsakas av sälar och om ändringar i fondens stödnivåer för privata investeringsprojekt.
Ansökningstiden för ersättning för sälskador börjar den 17 juni 2024
Genom systemet för ersättning för sälskador ersätts sådana skador som sälar orsakar för kustfisket. Ersättningar kan betalas till kommersiella fiskare i grupp I. Motsvarande ersättning tillämpades också under fondens föregående programperiod.
Grunden för beräkningen av ersättningen för sälskador är sökandens fångstanmälningar samt Naturresursinstitutets regionala statistik över producentpriserna för fisk. Engångsersättningens belopp i projekt som gäller ersättning för sälskador är 15 procent av det kalkylerade värdet av fångsten från kustfiske, dock högst 5 000 euro. Om stödets slutliga belopp blir mindre än 750 euro beviljas inget stöd.
Det tidsbegränsade förfarandet för ansökan om ersättning för skador orsakade av sälar gäller 17.6–31.8.2024, och i det beviljas kalkylerade ersättningar för skador orsakade av sälar 2022 och 2023. Ersättningarna söks i Hyrrä-systemet.
Skador som orsakats av skarvar anses inte längre kalkylmässigt ingå i ersättningen, men grundersättningsnivån hålls ändå oförändrad (15 %). Sålunda påverkar ändringen inte de ersättningar som beviljas fiskare. Ett system för ersättning av skador orsakade av skarvar utreds för närvarande i statsförvaltningen.
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens stödnivåer ändras
Stödnivåerna för de privata investeringsstöd som betalas ur Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden ändras från och med den 13 juni 2024. Maximibeloppet av stöd för privata investeringar för vattenbruk sänks från nuvarande 40 procent till 30 procent av investeringens godtagbara totala kostnader.
När det gäller privata investeringsprojekt inom fiske, vattenbruk samt fiskförädling och partihandel med fisk fastställs dessutom ett stödtak i euro per projekt. I fortsättningen kan stödet för en investering vara högst 600 000 euro per projekt. Om de grunder för höjning av maximibeloppet som anges i förordningen uppfylls, kan stödet vara högst 800 000 euro per projekt. Också i privata utvecklingsprojekt som hänför sig till bekämpning av skador som orsakas av sälar kan stödbeloppet i fortsättningen vara högst 800 000 euro per projekt. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan även i fortsättningen bevilja högre stöd för strategiskt betydande projekt efter att först ha hört jord- och skogsbruksministeriet.
Ändringen av stödnivåerna beror på den stora efterfrågan på finansiering från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden. I synnerhet när det gäller investeringar i vattenbruk kommer finansieringen att ta slut mitt under programperioden 2021–2027. Syftet med ändringen är att säkerställa en tillräcklig finansiering för hela programperioden.
Länkar
Beslut om inledande av ansökan om ersättning för skador orsakade av sälar (på finska)
Ersättningar för sälskador söks i Hyrrä-systemetLänk till en annan webbplats
Anvisning om ansökan om ersättning för sälskador (på finska)
Mer information
Timo Halonen, konsultativ tjänsteman, fornamn.efternamn@gov.fi, 0295 162 411
Minna Uusimäki, specialsakkunnig, fornamn.efternamn@gov.fi, 0295 162 284
Antony Starr, specialsakkunnig, fornamn.efternamn@gov.fi, 0295 162 106
Jord- och skogsbruksministeriet begär utlåtanden om åtgärdsförslag som gäller försörjningsberedskapen inom fiskerinäringen
Naturresursinstitutet har gjort en utredning om försörjningsberedskapen inom fiskerinäringen. Jord- och skogsbruksministeriet föreslår utifrån utredningen åtgärder som ska förbättra näringens försörjningsberedskap. Utlåtanden om förslagen kan lämnas in senast den 27 juni 2024.
Naturresursinstitutet har utrett hur fiskerinäringens försörjningsberedskap ser ut i dag och vilka möjligheter det finns att utveckla beredskapen. Enligt utredningen bör fiske och fiskodling ses som en del av livsmedelstryggheten i kristider eftersom fisk är ett nyttigt livsmedel som också går att producera på olika håll i landet.
Den inhemska fiskeindustrin är dock i huvudsak beroende av utländsk fisk. Finland måste kunna trygga tillgången på importerad fisk i kristider, men vi måste också kunna producera betydligt mer inhemsk fisk. Det går inte att avsevärt öka produktionen i plötsliga krissituationer, utan fiskerinäringens vitalitet, tillväxt och verksamhetsmöjligheter under olika undantagsförhållanden måste utvecklas på olika sätt under normala förhållanden.
Ministeriet har utifrån utredningen tagit fram förslag till åtgärder som förbättrar fiskerinäringens försörjningsberedskap. De föreslagna åtgärderna handlar om att göra fiskerinäringen till en del av den nationella försörjningsberedskapsverksamheten, trygga fiskehamnarnas funktion samt tillgången till energi, fiskfoder och andra nödvändiga varor, att utbilda fiskeföretagare med tanke på kriser, förbättra företagens verksamhetsförutsättningar och säkra tillgången på fisk.
Ministeriet begär utlåtanden om dessa åtgärder. Naturresursinstitutets förstudie följer som bilaga till begäran om utlåtande, men begäran om utlåtande gäller inte den. Utlåtandena ska lämnas in senast den 27 juni 2024 per e-post till kirjaamo.mmm@gov.fi eller per post till Jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 STATSRÅDET.
Bilagor
Begäran om utlåtande PDF
Centrala åtgärder som jord- och skogsbruksministeriet har föreslagit
Naturresursinstitutets utredning om försörjningsberedskapen inom fiskerinäringen
Mer information
Timo Halonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 411, fornamn.efternamn@gov.fi
Planen för de tidsbundna ansökningsomgångarna har uppdaterats
Planen som gäller den Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) tidsbundna ansökningsomgångar och tidpunkten för när dessa inleds har uppdaterats. Till följande inleds ansökningsomgångar för sälersättningar på sommaren och för säljfrämjande insatser på hösten 2024. Planen uppdateras nästa gång i september 2024.
I planen för de tidsbundna ansökningsomgångarna finns information om EHFVF:s ansökningsförfaranden och när ansökningsomgångarna inleds. Fortlöpande ansökningar är bland annat investeringar inom fiskerinäringen, projekt för utveckling av företag samt byte av motorer och förbättring av energieffektiviteten.
Planen uppdateras tre gånger om året och nästa uppdatering görs i september 2024. Den uppdaterade planen hittar du här.
Kalatalousverkosto.fi har öppnats – välkommen med!
Det nationella fiskerinätverket samlar fiskeribranschens aktörer runt samma bord för att diskutera frågor som är viktiga för fiskerinäringarna. Syftet är att öka samarbetet inom branschen, sprida god praxis och tillvägagångssätt samt att utveckla kunnande.
Det nationella fiskerinätverket har lanserats för att stödja kommunikationen och effektiviteten av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland. På uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet ansvarar Fiskeleader-grupperna för nätverkets verksamhet. Nätverket är öppet för alla.
Registrera dig som användare och börja nätverka
Det enklaste sättet att delta är att registrera sig som användare på plattformen Kalatalousverkosto.fi. När du har registrerat dig kan du delta i diskussioner i de olika temagrupperna, nätverka med andra aktörer samt till exempel lägga till evenemang i ditt område i evenemangskalendern. För närvarande är följande temagrupper aktiva: Utbildning och rekrytering, Smarta partnerskap, Rådgivning och åtgärder för att stödja tillväxt, Kommunikation och påverkan samt Internationalisering.
Johanna Möttönen, aktivator för Kuha-Suomen Kalaleader och ansvarig för temagruppen Kommunikation och påverkan, ser fiskerinätverket först och främst som en mötesplats. ”Det är här information och människor möts. Vårt servicelöfte är, att de sakkunniga inom fiskerisektorn, svar på aktuella informationsbehov samt t.ex. samarbetspartners kan nås via det Nationella fiskerinätverket.”
Det nationella fiskerinätverket samfinansieras av jord- och skogsbruksministeriet och Europeiska unionen.
Kom med och registrera dig som användare här!
Ändringar i stödnivåerna för investeringsprojekt som finansieras ur EHFVF på grund av stor efterfrågan
Inom ramen för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) program för Finland beviljas stöd för investeringsprojekt inom fiskerinäringen. Efterfrågan på investeringsfinansiering har varit så stor att stödnivån måste sänkas för projekt inom vattenbruket för att säkerställa att finansieringen räcker till. När det gäller stora investeringsprojekt inom fiske, vattenbruk samt beredning och saluföring av fisk fastställs dessutom ett stödtak per projekt.
Jord- och skogsbruksministeriet har gett närings-, trafik- och miljöcentralerna anvisningar om de maximala stödnivåerna för investeringar som finansieras ur EHFVF:s program för Finland. Efterfrågan på investeringsfinansiering har varit stor under början av programperioden, och särskilt när det gäller investeringar i vattenbruk kommer finansieringen att ta slut mitt i programperioden om stödnivån hålls på nuvarande nivå.
Bestämmelser om stödets maximibelopp finns i statsrådets förordning om stöd som beviljas från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland för perioden 2021–2027 (757/2022). Enligt förordningen kan den som beviljar stödet, det vill säga närings-, trafik- och miljöcentralen, även tillämpa en lägre stödnivå. Jord- och skogsbruksministeriet bereder en ändring av förordningen i fråga om stödets maximibelopp, och en remissbehandling om frågan inleds i början av mars. Innan ändringen av förordningen träder i kraft tillämpar närings-, trafik- och miljöcentralen ministeriets anvisning om nya stödnivåer.
Genom en måttlig sänkning av stödnivåerna och genom att fastställa ett stödtak strävar man efter att säkerställa att finansieringen räcker till för hela programperioden 2021–2027 samt att de sökande behandlas jämlikt.
Maximibelopp i fortsättningen
Investeringar i vattenbruk
Maximibeloppet för stöd för investeringsprojekt inom vattenbruket har tidigare varit 40 procent av projektets godtagbara totalkostnader. Enligt jord- och skogsbruksministeriets anvisningar tillämpas i fortsättningen ett maximalt stödbelopp på 30 procent för investeringar i vattenbruk.
Stödets maximibelopp kan även i fortsättningen höjas till högst 50 procent då kraven i 4 § 2 mom. i statsrådets förordning uppfylls. Begränsningen av stödet gäller inte heller sådana i 5 § i förordningen avsedda investeringar i vattenbruk som syftar till att förebygga skador som sälar orsakar. Sådana investeringar kan även i fortsättningen finansieras med upp till 60 % av de godtagbara kostnaderna om det är fråga om ett litet eller medelstort vattenbruksföretag.
Stödtak i euro för stora investeringsprojekt
Enligt jord- och skogsbruksministeriets anvisningar kan närings-, trafik- och miljöcentralerna i fortsättningen bevilja högst 600 000 euro i stöd per investeringsprojekt. Om projektet uppfyller ett av de krav för stödhöjning som anges i 4 § 2 mom. eller om det är fråga om investeringar för förebyggande av skador orsakade av sälar enligt 5 §, kan stöd beviljas till ett belopp av högst 800 000 euro per projekt. Denna riktlinje gäller för fiske, vattenbruk samt beredning och saluföring av fisk. Det maximala stödbeloppet per projekt tillämpas inte på finansieringen av allmännyttiga investeringsprojekt, såsom projekt som gäller fiskehamnar.
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan avvika från riktlinjerna i anvisningen, både när det gäller maximibeloppet för stöd och stödtaket per projekt, genom att be jord- och skogsbruksministeriet om tillstånd att bevilja högre stöd. Jord- och skogsbruksministeriet kan bevilja tillstånd att bevilja högre stöd om det är fråga om ett projekt som är strategiskt viktigt för utvecklandet av fiskerinäringen och projektet inte skulle genomföras med ett lägre stöd på grund av hög risk eller höga kostnader i den inledande fasen.
Mer information:
Timo Halonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 411, fornamn.efternamn@gov.fi
Saana Tarhanen, specialsakkunnig, tfn 0295 162 036, fornamn. efternamn@gov.fi
Minna Uusimäki, specialsakkunnig, tfn 0295 162 284, fornamn.efternamn@gov.fi
Antony Starr, specialsakkunnig, tfn 0295 162 106, fornamn.efternamn@gov.fi