Kategori: Aktuellt

NTM-centralen öppnar ansökningen för 2024 års aktörsspecifika fiskekvoter och icke-överlåtbara nyttjanderätter under tiden 1.11. – 15.12.2023 klo 16:15.

Kvotsansökan

Ansökning av kvot är möjligt endast till de som har nyttjanderätt.

Elektronisk kvotansökningsblankett skickas åt innehavarna av nyttjanderätter per e-post.

Till de innehavare av överlåtbara nyttjanderätter som inte har meddelat sin e-postadress till NTM-centralen, skickas ansökningsblanketten per brev.

Det är mycket viktigt att ansökningstiden efterföljs och att kvotavgiften för år 2023 är erlagd inom
utsatt tid

NTM-centralen fattar beslut om trålfiskets kvoter för år 2024 före årsskiftet och strömmingsryssjeoch laxfiskets motsvarande kvotbeslut fattas under början av året 2024.

Ansökan om icke-överlåtbara nyttjanderätter och kvoter på grund av det

Ansökan om icke-överlåtbara nyttjanderätter gäller endast kommersiella fiskare i grupp I som inleder sin verksamhet och har en registrerad fiskebåt. Ansökan om aktörsspecifik fiskekvot för år 2024 som gäller icke-överlåtbar nyttjanderätt görs med samma blankett som icke-överlåtbar nyttjanderätt söks
med.

Mängderna som kan delas ut som icke-överlåtbara nyttjanderätter är följande:

•  Strömming / Bottenviken / 30/31: 14,674 ‰
•  Strömming / Östersjöns huvudbassäng samt Finska viken / 3D-R30: 23,600 ‰
•  Lax / Östersjöns huvudbassäng samt Bottenviken / 3BCD-F: 5,098 ‰
•  Lax / Finska viken / 3D32: 26,000 ‰

Ansökningsblanketten kan vid behov begäras av Egentliga Finlands NTM-central.

Ansökningsblanketterna sänds i elektronisk form till adressen: registratur.egentligafinland@ntm-centralen.fi eller per post till adressen: Egentliga Finlands NTM-central, PB 236, 20101 ÅBO, senast den 15.12.2023 före klockan 16:15.

Blanketter och tilläggsuppgifter:

Fiskerimästare Veera Salmi, tel. +358 295 022 541 veera.salmi@ely-keskus.fi
Fiskerimästare Sofia Pettersen, tel. +358 295 022 178 sofia.pettersen@ely-keskus.fi

NTM-centralens beslut om tidsfrist.

Jord- och skogsbruksministeriet har öppnat en tidsbunden ansökningsomgång för investering i fiskehamnar och landningsplatser. Ansökningstiden går ut den 31.10.2023.

I ansökningsomgången kan beviljas sammanlagt högst 1 500 000 euro. Följande urvalskriterier används:
– Projektet främjar ökningen av livsmedelsanvändningen av fisk.
– Projektet främjar livsmedelsanvändningen av underutnyttjade fiskarter eller främmande arter.
– Projektet främjar bättre kvalitet och spårbarhet för fiskprodukter.
– Projektet främjar utveckling och/eller ibruktagande av nya tekniker och verksamhetssätt.

Ansökningstiden går ut den 31.10.2023. Ansökningarna ska lämnas in via fondens informationssystem senast kl. 24.00 den sista ansökningsdagen. I Hyrrä ska man välja programperioden 2021-2027 och åtgärdshelheten Stärka fiskeverksamheter som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara – Fiskehamnar och landningsplatser.

Läs beslutet om ansökningsomgången (PDF) (på finska)

 

Åtgärder inom havspolitiken finansierades med sammanlagt cirka tio miljoner euro inom ramen för den Europeiska havs- och fiskerifondens (EHFF) operativa program för Finland 2014–2020. En utvärdering av åtgärdshelheten beställdes av Gaia Consulting Oy. Enligt utvärderingen förbättrades myndighetssamarbetet inom och samordningen av havspolitiken, men de ambitiösa målen nåddes endast delvis.

Havspolitiken togs första gången med i Finlands operativa program för EHFVF under programperioden 2014–2020. De centrala målen för åtgärderna inom havspolitiken var att:

• förbättra havets tillstånd
• utveckla havsövervakningen
• uppdatera och följa upp marina data
• främja havsplaneringen
• utveckla det marina kunnandet
• utveckla den nationella havspolitiken.

Inom ramen för havspolitiken finansierades bland annat inrättandet av ett system för hantering av sektorsövergripande havsolyckor, utvecklingen av samordningen av havsplaneringen samt utredningar om nedskräpning av stränder och påverkan av undervattensbuller. Dessutom finansierades webbplatsen ostersjon.fi, som innehåller information om Östersjön och de viktigaste finländska marina materialen och tjänsterna. Strävan var att stärka den marina kompetensen genom att utveckla aktörers kunnande och nätverkande.

I utvärderingen av havspolitiken granskades effekterna av de genomförda åtgärderna och hur förfarandena inom förvaltningen fungerade. Granskningen omfattade 18 havspolitiska projekt som genomfördes 2016–2020. Projekt som inte hade slutförts vid tidpunkten för utvärderingen granskades inte.

Ökad ledning av havspolitiken och förbättrat myndighetssamarbete

Enligt utvärderingen förbättrade den havspolitiska åtgärdshelheten det förvaltningsövergripande myndighetssamarbetet inom havspolitiken. Samarbete över förvaltningsgränserna gjorde det möjligt att föra en havspolitik med bred bas och att finansiera åtgärder som inte hör till specifika förvaltningsområden.

Eftersom havspolitiken finansierades första gången var man tvungen att inrätta nya samarbetsstrukturer.

Före perioden 2014–2020 fanns det ingen havspolitik, och finansieringen från EHFF har spelat en central roll i skapandet av en enhetlig nationell havspolitik och i arbetet med att integrera EU:s havspolitik i den nationella havspolitiken, konstaterar Jussi Soramäki, miljöråd och ordförande för styrgruppen för finansiering av havspolitiken.

Enligt utvärderingen har åtgärdshelheten också ökat den strategiska planeringen och ledningen av havspolitiken.

 Målen var för ambitiösa i förhållande till finansieringen – också kommunikationen och samarbetet med intressentgrupper behöver utvecklas

Den centrala kritiken i utvärderingsrapporten gällde att åtgärderna inom havspolitiken var otillräckliga i jämförelse med de ambitiösa mål som ställts upp. Även om det inom varje tema genomfördes bra och lyckade projekt, uppnåddes inte målsättningarna.

Inom temat havsövervakning genomfördes många olika åtgärder och målen nåddes ganska väl. Det är dock svårt att bedöma vilka effekter dessa åtgärder hade på kostnadseffektiviteten och utvecklingen av ledningen, eftersom det är möjligt att effekterna realiseras först på längre sikt. Det viktigaste målet för temat främjande av havsplaneringen var att samordna mänsklig verksamhet och naturvård. Enligt utvärderingen skapas förutsättningar för en sådan samordning när man utarbetar en havsområdesplan, men planen garanterar inte i sig att samordningen lyckas.

De mål som ställts upp inom temat förbättrande av havets tillstånd var mycket ambitiösa. De åtgärder som genomfördes inom projekten var bra, men åtgärdernas betydelse för havets tillstånd var mycket begränsad. Enligt utvärderingen har projekten dock lyckats bra med att ta fram data om havsmiljön, och i viss mån förhindra och minska miljöskador. Särskilt åtgärdsplanen ett skräpfritt hav ansågs vara lyckad. Även webbplatsen ostersjon.fi, som genomförts inom temat marin data, bedömdes ha nått sitt mål väl.

Inom temat marin kompetens finansierades flera små projekt som enligt utvärderingen inte hade någon realistisk möjlighet att nå de ambitiösa mål som hade ställts upp för temat. Exempel på sådana mål var nya partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn, förbättring av förvaltningens och forskningens effektivitet och ökad affärsverksamhet. Även inom havspolitiken var finansieringen liten i förhållande till målens omfattning. Projekten lade en grund för att skapa en gemensam nationell havspolitik, men arbetet måste ännu fortsätta.

Även om målen var för höga i förhållande till finansieringen, uppnådde man med lite pengar dock många hävstångseffekter. Till exempel skapades webbplatsen ostersjon.fi i gott samarbete mellan olika aktörer, konstaterar Jussi Soramäki.

Enligt utvärderingen lyckades man delvis inom kommunikationen och samarbetet med intressentgrupper. Eftersom en systematisk kommunikationsplan saknades förblev det dock oklart vilken betydelse enskilda projekt hade för de havspolitiska målen. En bättre helhetsbild skulle främja projektaktörernas samarbete och nätverkande.

Här kan du läsa mera om utvärderingsrapporten: Meripolitiikan toimenpiteiden loppuarviointi (på finska)

 

 

 

Jord- och skogsbruksministeriet ordnade ett öppet diskussionsmöte om modellen för sälersättningar och stödsystemet för nya fiskare den 13 juni 2023. Stöden finansieras genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland 2021–2027. Vid mötet presenterades de planerade stödformerna och det var möjligt att ställa frågor och ge respons på dem.

 

Material som presenterades vid evenemanget finns här:

• Sälersättningar
• Stödsystem för ny fiskare

 

Respons om de planerade stödsystemen kan lämnas till jord- och skogsbruksministeriet per e-post fram till den 7 juli 2023:

För sådana investeringar i fiske som stöds med medel ur Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden gäller ett aktivitetskrav på 60 dagars fiskeverksamhet, om det är frågan om en investering ombord på ett fiskefartyg. I EU-förordningen som gäller fonden definieras dock inte tydligt vad som ska anses höra till investeringar ombord på fartyg. Problemet utreds tillsammans med Europeiska kommissionen och svar väntas i sommar.

Genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) kan man finansiera investeringar i fiske. I EU-förordningen om fonden föreskrivs det som en förutsättning för att investeringar ombord på fartyg ska vara stödberättigande ett aktivitetskrav på minst 60 dagar, dvs. att fartyget ska ha bedrivit fiskeverksamhet i minst 60 dagar under de två föregående kalenderåren. Förordningen anger dock inte tillräckligt tydligt vilka investeringar som ska tolkas som investeringar ombord. Det är till exempel oklart om passiva fångstredskap och räddningsdräkter omfattas av sådana investeringar ombord som avses i förordningen och därmed även av aktivitetskravet.

Under den förra finansieringsperioden (2014–2020) gjorde EU-förordningen det möjligt att granska aktiviteten även per fiskare. Då var det till exempel möjligt att använda fångstredskap på flera olika fartyg och som aktiva verksamhetsdagar räknades alla de här fartygens fångstdagar. Därtill var det möjligt att i kravet på 60 verksamhetsdagar räkna in isfiske som inte sker från fartyg. Den nya förordningen möjliggör inte den här tolkningen. Utöver det här medför förordningen utmaningar när det gäller att stödja investeringar för nya fiskare.

Jord- och skogsbruksministeriet har diskuterat frågan med Europeiska kommissionen och bett om en tolkningsanvisning för förordningen. Kommissionens tolkning förväntas bli klar på sommaren. Jord- och skogsbruksministeriet har instruerat de närings-, trafik- och miljöcentraler som ansvarar för EHFVF:s stödbeslut att invänta kommissionens tolkningsanvisning innan de fattar stödbeslut för investeringsprojekt som eventuellt kan tolkas som investeringar ombord och där aktivitetskravet på minst 60 dagar inte uppfylls. På så sätt riskerar man inte att stöd som beviljats i strid med EU-förordningen senare måste återkrävas.

 

Jord- och skogsbruksministeriet ordnar ett öppet diskussionsmöte om modellen för sälersättningar och stödsystemet för nya fiskare.  Diskussionsmötet ordnas på Teams den 13 juni 2023.

Jord- och skogsbruksministeriet har berett en modell för ersättning av skador orsakade av sälar och ett stödsystem för nya fiskare. Båda finansieras genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland 2021–2027. Genom systemet för sälersättning ersätts sådana skador som sälar orsakar för kommersiellt fiske i havsområden. Stödsystemet för nya fiskare har planerats bestå av flera stödmöjligheter, till exempel investeringsstöd, utbildningssedlar och lånegarantier.

Det ordnas ett öppet diskussionsmöte om de nya stödformerna den 13 juni 2023 kl. 13–15 på Teams. Vid mötet presenteras de planerade stödformerna och det är möjligt att ställa frågor och ge respons på dem. Presentationerna hålls på finska, men frågor kan också ställas på svenska. Presentationsmaterialet publiceras på finska och svenska efter evenemanget och kan kommenteras ännu i efterhand.

Du behöver inte anmäla dig till diskussionsmötet, utan du kan delta via denna Teams-länk:

Klicka här för att ansluta till mötet

Finansiering för företags utvecklingsprojekt kan sökas fortlöpande från och med den 17 april 2023. Finansiering kan sökas för företags utvecklingsprojekt inom fiske, vattenbruk och fiskförädling inom åtgärderna:

1.1.1: Innovationer, utveckling och rådgivning om kommersiellt fiske

2.1.1: Innovationer, utveckling och rådgivning om vattenbruk

2.2.1: Innovationer, utveckling och rådgivning om förädling av fisk

Närmare anvisningar finns här.

I projektplanen beskrivs projektets behov och bakgrund samt planerade åtgärder, genomförandemetoder och kostnader. En bra projektplan fungerar som ram för projektet, minskar behovet av att begära ytterligare information och underlättar beslutsfattandet. Bifoga projektplanen till Hyrrä vid inlämnande av ansökan.

Till följande åtgärder har lagts till projektplaner:

• Investeringar i fiske
• Byte av motorer och förbättring av energieffektiviteten
• Investeringar i redskapens selektivitet och skydd samt djurens välbefinnande
• Investeringar i vattenbruk
• Investeringar i tillväxt och utveckling av förädling av fisk

Projektplanerna hittar du här.

Jord- och skogsbruksministeriet har öppnat en tidsbunden ansökningsomgång för säljfrämjande insatser. Ansökningstiden går ut den 10.3.2023.

Ansökningsomgångens målsättning är att stöda allmännyttiga projekt som gynnar miljösertifierade fiskprodukters tillträde till marknaden.

Ansökningstiden går ut den 10.3.2023. Ansökningarna ska lämnas in via fondens informationssystem senast kl. 24.00 den sista ansökningsdagen. I Hyrrä ska man välja programperioden 2021-2027 och åtgärdshelheten säljfrämjande insatser.

Läs beslutet om ansökningsomgången (PDF) (på finska)

 

En preliminär plan för att öppna de återstående ansökningsförfarandena har publicerats den 22 december 2022. Planen uppdateras vid behov.

Planen hittar du här.

 

 

Jord- och skogsbruksministeriet fastställde i sitt beslut av den 3 mars 2022 (dnr VN/6607/2022-MMM-1) att stöd för vissa åtgärder i Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program för Finland 2021–2027 beviljas i Fastlandsfinland endast genom tidsbundna ansökningsförfaranden.

Från och med den 24 oktober 2022 övergår jord- och skogsbruksministeriet till fortlöpande ansökningsförfarande i fråga om den åtgärd som gäller byte av motorer och förbättring av energieffektiviteten (prioritering 1).

Genom åtgärden kan beviljas stöd för ersättning eller modernisering av en huvud- eller hjälpmotor till ett fiskefartyg med en totallängd på högst 24 meter i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139.

Närmare anvisningar om hur man söker och om villkoren för beviljande av stöd