Kategori: Aktuellt
EHFVF:s nyheter och aktuella artiklar
Planen för de tidsbundna ansökningsomgångarna har uppdaterats
Planen som gäller den Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EHFVF) tidsbundna ansökningsomgångar och tidpunkten för när dessa inleds har uppdaterats. Till följande inleds ansökningsomgångar för beståndsvårdande restaurering, allmännyttiga forsknings- och utvecklingsprojekt samt ersättning för skador orsakade av sälar. Planen uppdateras nästa gång i maj 2024.
I planen för de tidsbundna ansökningsomgångarna finns information om EHFVF:s ansökningsförfaranden och när ansökningsomgångarna inleds. Fortlöpande ansökningar är bland annat investeringar inom fiskerinäringen, projekt för utveckling av företag samt byte av motorer och förbättring av energieffektiviteten. Ansökningsomgångar som öppnas våren 2024 är forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller kommersiellt fiske, vattenbruk och förädling av fisk, forsknings- och utvecklingsprojekt för miljön och fiskresurserna, beståndsvårdande restaurering samt ersättning för skador som orsakas av sälar.
Planen uppdateras tre gånger om året och nästa uppdatering görs i maj 2024. Den uppdaterade planen hittar du här.
Blogg: Kontrollen av kommersiellt fiske förnyas – vad ändras 2024
Förordningen om ändring av kontrollsystemet för EU:s gemensamma fiskeripolitik har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning och träder i kraft den 9 januari 2024. Ändringarna kommer att tillämpas stegvis och de flesta av dem kommer att synas i praktiken om två år. Övergångstiden för några ändringar är ännu längre. Vissa ändringar blir dock tillämpliga genast 2024.
AIS ON
Omedelbart i januari träder nya regler om användningen av AIS-utrustning i kraft för fartyg som är längre än 15 meter. Skyldigheten att använda det automatiska identifieringssystemet (Automatic Identification system, AIS) grundar sig på direktivet om ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik. Syftet med den är bland annat att förbättra sjösäkerheten och förebygga förorening av havet från fartyg.
I förordningen om fiskerikontroll föreskrivs det dock att AIS ska användas även vid fiskerikontroll. Tillsynsmyndigheterna ska utföra korskontroller av uppgifterna från AIS i förhållande till andra tillgängliga uppgifter. Nytt för fiskaren är specifikationen att befälhavaren på ett fiskefartyget kan stänga av AIS i en situation där det föreligger en omedelbar risk för besättningens säkerhet eller trygghet. Om AIS stängs av ska befälhavaren rapportera de behöriga myndigheterna i sin flaggstat om detta och skälen till detta. AIS ska startas på nytt så snart källan till faran har försvunnit.
Det är ganska svårt att föreställa sig en situation i Östersjön där säkerheten för besättningen på ett fiskefartyg kräver att AIS stängs av. I ljuset av EU-lagstiftningen leder stängningen av AIS-utrustning alltså till misstanke om överträdelse och till ett påföljdsförfarande, om inte fartygets befälhavare har underrättat myndigheterna om den farliga situationen.
MOT – tillåten toleransmarginal vid fångstuppskattningen
Från och med juli ändras bestämmelserna om tillåtna avvikelser från den fångstuppskattning som ska registreras i loggboken. Dessutom blir överträdelsen av dessa regler med en lägre tröskel än tidigare till sin karaktär allvarlig, vilket innebär att också påföljderna blir tyngre.
Med tillåten toleransmarginal avses hur mycket den i fiskeloggboken registrerade uppskattningen av fångsten av varje fiskart får avvika från den vägda mängd som antecknats i landningsdeklarationen eller från den mängd som konstaterats till följd av en inspektion som kontrollmyndigheterna utfört. Denna skillnad får i regel vara högst tio procent för varje fiskart. Vid fiske efter strömming och vassbuk har dock osorterade landningar varit föremål för lindring, och detta ändras den 10 juli 2024.
I Östersjön tillämpas en lindrigare regel 10.7.2024-10.1.2028, enligt vilken den tillåtna avvikelsen är 20 procent per art i fråga om osorterade landningar vid fiske efter strömming och vassbuk. Därefter börjar regeln om en tolerans på tio procent per art tillämpas. Undantagen upphör dock inte här.
Om osorterad fångst av strömming och vassbuk landas i en hamn som har införts i en förteckning som fastställs av Europeiska kommissionen, är regeln om tillåten tolerans gynnsam. I sådana fall ska den tillåtna toleransmarginalen för varje art vara 10% av den totala mängden av alla arter som är registrerade i fiskeloggboken. För arter som utgör mindre än 2% av alla arter som landats ska den tillåtna toleransmarginalen för varje art vara det högsta av 200 kg eller 0,5% av den totala mängden av alla arter som registrerats i fiskeloggboken.
Det är dock inte särskilt lätt att få hamnarna med i den förteckning som kommissionen upprättar. Under våren kommer kommissionen att anta en genomförandeakt om villkoren för tillträde till förteckningen, men de inofficiella förhandsbeskeden är inte särskilt lovande. Det är i själva verket osannolikt att det åtminstone i det inledande skedet kommer att finnas några hamnar i Finland på förteckningen. Målet är att det senast 2027 ska finnas hamnar i förteckningen i Finland där den artspecifika toleransmarginalen på tio procent kan beräknas i förhållande till den totala fångsten.
Det är bra att komma ihåg att en noggrann bedömning av fångsten redan till havs inte bara gäller fiske efter strömming och vassbuk, utan alla fartyg som är skyldiga att föra fiskeloggbok. Om fisket inte omfattas av något av de undantag som beskrivs ovan skall den tillåtna toleransmarginalen vara 10% för varje art. För arter som behålls ombord och vars mängd inte överstiger 100 kg levande vikt ska den tillåtna toleransmarginalen vara 20 % per art.
Utöver den artspecifika fångstberäkningen är den tillåtna toleransmarginalen för den totala mängden av alla arter 10 procent.
Vägningsförfaranden
Alla ändringar som kommer inom den närmaste framtiden beror dock inte på den nya förordningsändringen. Den gamla lagstiftningen måste nämligen också följas. En noggrann vägning av fiskfångsterna per art är en svag punkt i Finland som Europeiska kommissionen har fäst uppmärksamhet vid i sina inspektioner.
Jord- och skogsbruksministeriet förhandlar för närvarande med kommissionen om en ny provtagningsplan för vägningarna. Det lönar sig inte att förutse slutresultatet, men det kan anses vara säkert att det kommer att ske ändringar i praxis för vägning av fiskfångster. Förändringarna kommer säkert också att kräva investeringar åtminstone i hamnar, eventuellt också i fartyg. Det är också sannolikt att landningar måste koncentreras till allt färre hamnar. Det är ännu svårt att bedöma om även dessa ändringar infaller redan 2024.
Överträdelse och påföljd
Överträdelser av bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken leder i Finland till en administrativ överträdelseavgift och allvarliga överträdelser till en påföljdsavgift. Enligt den gällande lagstiftningen är överträdelseavgiftens minimum i Finland beroende på typ av överträdelse antingen 100 eller 300 euro, och påföljdsavgiften är alltid minst 2 000 euro.
En överträdelse som gäller exakt registrering av fångstuppskattningen, låt oss säga en överträdelse av den tillåtna toleransmarginalen, omfattas av överträdelseavgiften när de vägda eller vid kontrollen konstaterade mängderna avviker mer än den tillåtna toleransmarginalen från de mängder som antecknats i fiskeloggboken. Tröskeln för en allvarlig överträdelse och påföljdsavgift överskrids enligt huvudregeln när den mängd fiskeriprodukter som överskrider den tillåtna toleransmarginalen är minst 100 procent av den tillåtna avvikelsen. Vid fiske efter strömming och vassbuk i Östersjön överskrids dock tröskeln för allvarlig överträdelse om skillnaden mellan de uppskattningar som antecknats i fiskeloggboken och de kvantiteter som landats eller beräknats till följd av inspektionen är minst 25% per art. Denna tröskel är i kraft till januari 2028.
I de hamnar som ingår i den förteckning som fastställts av kommissionen är tröskeln för en allvarlig överträdelse, vilken överraskning, en annan: den mängd fiskeriprodukter som överskrider den tillåtna toleransmarginalen är minst 50 procent av den tillåtna toleransmarginalen.
Låt oss försöka illustrera detta med ett fiktivt exempel. Vi antar att det i loggboken har registrerats sammanlagt 100 000 kg fisk, varav 60 000 kg strömming. I fråga om strömming är situationen enligt de olika alternativen följande:
| Tillämplig regel | MOT | Allvarlig överträdelse |
| Huvudregel (10% per art) | 6 000 kg | 12 000 kg |
| Tillfälligt undantag för Östersjön (20% per art) | 12 000 kg | 15 000 kg |
| Förtecknad hamn (10% per art och total fångst) | 10 000 kg | 15 000 kg |
Det finns skäl att göra flera motsvarande exempelkalkyler, både när det gäller större och mindre antal arter.
Allvaret slutar inte här. Tröskeln för en allvarlig överträdelse överskrids mycket lätt om man redan en gång har hunnit göra sig skyldig till den. En grund för en allvarlig överträdelse är nämligen också om man gör sig skyldig till en överträdelse av den tillåtna toleransmarginalen, även om den är lindrig, inom följande tidsram: ”Den behöriga myndigheten i en medlemsstat har bekräftat att den berörda fysiska eller juridiska personen har begått eller hållits ansvarig för en allvarlig överträdelse enligt artikel 90.3 c i en slutlig dom eller ett slutligt beslut som utfärdats under de senaste tolv månaderna före den dag då den aktuella överträdelsen begicks.” Det lönar sig verkligen att undvika denna spiral.
Till sist
Jord- och skogsbruksministeriet förbereder snarast ett utkast till regeringsproposition genom vilken lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken ska ändras så att överträdelser av dessa ändrade regler i Finland omfattas av påföljder på det sätt som EU-rätten förutsätter.
EU:s förordningsändringspaket innehåller också andra frågor som börjar tillämpas redan 2024. Dessa syns dock inte så direkt i fiskarens eller någon annan företagares arbete.
Konsultativ tjänsteman Harri Kukka, jord- och skogsbruksministeriet
Obs! Denna text har utarbetats för att underlätta förståelsen av författningsändringarna och baserar sig på en preliminär analys av ändringarnas konsekvenser och kan inte åberopas i eventuella tolknings- eller konfliktsituationer i anslutning till tillämpningen av författningarna.
Understödssystemet för hanteringen av gråsälshanar fortgår till 2027
Statsrådet har 21.12.2023 beslutat förlänga giltighetstiden för förordningen om ett tidsbestämt understöd för kostnaderna för avlägsnande av gråsälshanar som orsakar skador för kommersiellt fiske och fiskodling. Förordningen gäller sålunda hela regeringsperioden och till slutet av 2027. Med beslutet om en förlängd giltighetstid genomförs skrivningarna i statsminister Petteri Orpos regeringsprogram om utbudet av inhemsk fisk samt förbättrandet av verksamhetsförutsättningarna för yrkesfiske.
Med de understöd som beviljas med stöd av förordningen ersätts de kostnader som hanteringen av gråsälshanar som orsakar skador medför för kommersiella fiskare och fiskodlare. Detta torde också leda till att den växande trenden för antalet gråsälshanar som avlägsnas från fiskeredskap och fiskodlingar och hanteras fortsätter.
Brist på kompetent arbetskraft inom fiskeribranschen – utredare ska kartlägga möjligheterna till utbildning inom näringen
Fiskeribranschen lider brist på kompetent arbetskraft. I ett projekt av jord- och skogsbruksministeriet ska nuläget för utbildningen inom fiskerinäringen utredas och ett förslag till åtgärder för utveckling av denna utbildning beredas. Agronomie- och forstdoktor Susanna Kumpulainen har utsetts till utredare.
Programmet för främjande av inhemsk fisk har som mål att fiskerinäringen ska växa betydligt och att självförsörjningsgraden i fråga om fisk ska höjas. Ett centralt problem för tillväxten av fiskerinäringen är tillgången till professionell och kompetent arbetskraft. Oron för brist på kompetenta yrkespersoner har ökat ännu mer i och med framtida pensioneringar. Trots många insatser för att utveckla fiskerinäringen har utbildningen försämrats på grund av brist på studerande och försämrade lärmiljöer.
”Finländarna vill äta fisk, och i synnerhet efterfrågan på inhemsk fisk är större än utbudet. Företagen har också utvecklat sin verksamhet och investerat flitigt. Problemet för många företag är dock bristen på kompetent arbetskraft, eftersom det för tillfället finns begränsat med utbildningsmöjligheter inom fiskerinäringen och utbildningen inte lockar tillräckligt många studenter. Det är därför mycket aktuellt att göra en kartläggning av nuläget för utbildningen och att utveckla utbildningsmöjligheterna”, konstaterar jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio.
Syftet med den utredning som nu inleds är att kartlägga nuläget för fiskeriutbildningen och förbereda utvecklingsåtgärder för att garantera en hög kvalitet på utbildningen och kompetensen inom fiskerinäringen i framtiden. I Finland erbjuds för närvarande yrkesutbildning inom fiskerinäring, men utbildning på yrkeshögskole- eller universitetsnivå har inte erbjudits sedan iktyonomutbildningen lades ner under 2010-talet. Högutbildade experter inom fiskerinäring behövs dock både inom företagen och den offentliga förvaltningen. Utredningen omfattar yrkes- och fritidsfiske, fiskodling, fiskförädling, vård av fiskevatten, marknadsföring och försäljning av fiskprodukter samt utbildning i fisketurism.
Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio har tillsatt agronomie- och forstdoktor Susanna Kumpulainen som utredare av utbildningen inom fiskerinäringen. Kumpulainen har en bred kännedom om utbildningarna inom naturbruk och miljöområdet. I utredningsarbetet har Kumpulainens stöd av en expertgrupp som består av företrädare för fiskeriorganisationer, fiskeriförvaltning och undervisnings- och kulturministeriet. Kumpulainen ska överlämna sin rapport till jord- och skogsbruksministeriet i januari.
Mer information:
Minna Uusimäki, specialsakkunnig (minna.uusimaki(at)gov.fi, tfn +358 295 162 284)
Länkar:
Läs mer om utredningen
Ansökningsförfarande angående sälersättningar flyttas till våren 2024
Jord- och skogsbruksministeriet förbereder Europas havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens nya modell för sälersättningar. Den tidsbegränsade ansökan uppskattas öppnas under våren 2024 och då kan man ansöka om ersättning som baseras på fångstuppgifter från både 2022 och 2023.
Under EHFVF-perioden skall alla ansökningar lämnas in via det elektroniska informationssystemet Hyrrä. Ansökningar kan lämnas in då jord- och skogsbruksministeriet har öppnat ansökningsförfarandet. Öppnandet av ansökan kommer att meddelas på havs- och fiskerinätsidan.
Modellen för ersättningar justeras enligt statsrådets förordning. Under hösten ordnas ett utlåtande över förändringen i förordningen, vilket kommer att meddelas på havs- och fiskerinätsidan.
Obs. Under EHFVF-perioden beaktas endast de fångstuppgifter som i tid levererats till myndigheterna på föreskrivet sätt.
De aktörsspecifika fiskekvoterna för år 2024 samt de icke-överlåtbara nyttjanderätterna kan ansökas från NTM-centralen från och med den 1.11.2023
NTM-centralen öppnar ansökningen för 2024 års aktörsspecifika fiskekvoter och icke-överlåtbara nyttjanderätter under tiden 1.11. – 15.12.2023 klo 16:15.
Kvotsansökan
Ansökning av kvot är möjligt endast till de som har nyttjanderätt.
Elektronisk kvotansökningsblankett skickas åt innehavarna av nyttjanderätter per e-post.
Till de innehavare av överlåtbara nyttjanderätter som inte har meddelat sin e-postadress till NTM-centralen, skickas ansökningsblanketten per brev.
Det är mycket viktigt att ansökningstiden efterföljs och att kvotavgiften för år 2023 är erlagd inom
utsatt tid
NTM-centralen fattar beslut om trålfiskets kvoter för år 2024 före årsskiftet och strömmingsryssjeoch laxfiskets motsvarande kvotbeslut fattas under början av året 2024.
Ansökan om icke-överlåtbara nyttjanderätter och kvoter på grund av det
Ansökan om icke-överlåtbara nyttjanderätter gäller endast kommersiella fiskare i grupp I som inleder sin verksamhet och har en registrerad fiskebåt. Ansökan om aktörsspecifik fiskekvot för år 2024 som gäller icke-överlåtbar nyttjanderätt görs med samma blankett som icke-överlåtbar nyttjanderätt söks
med.
Mängderna som kan delas ut som icke-överlåtbara nyttjanderätter är följande:
- Strömming / Bottenviken / 30/31: 14,674 ‰
- Strömming / Östersjöns huvudbassäng samt Finska viken / 3D-R30: 23,600 ‰
- Lax / Östersjöns huvudbassäng samt Bottenviken / 3BCD-F: 5,098 ‰
- Lax / Finska viken / 3D32: 26,000 ‰
Ansökningsblanketten kan vid behov begäras av Egentliga Finlands NTM-central.
Ansökningsblanketterna sänds i elektronisk form till adressen: registratur.egentligafinland@ntm-centralen.fi eller per post till adressen: Egentliga Finlands NTM-central, PB 236, 20101 ÅBO, senast den 15.12.2023 före klockan 16:15.
Blanketter och tilläggsuppgifter:
Fiskerimästare Veera Salmi, tel. +358 295 022 541 veera.salmi@ely-keskus.fi
Fiskerimästare Sofia Pettersen, tel. +358 295 022 178 sofia.pettersen@ely-keskus.fi
Ansökningstiden för investeringar i fiskehamnar och landningsplatser har börjat den 30 juni 2023
Jord- och skogsbruksministeriet har öppnat en tidsbunden ansökningsomgång för investering i fiskehamnar och landningsplatser. Ansökningstiden går ut den 31.10.2023.
I ansökningsomgången kan beviljas sammanlagt högst 1 500 000 euro. Följande urvalskriterier används:
– Projektet främjar ökningen av livsmedelsanvändningen av fisk.
– Projektet främjar livsmedelsanvändningen av underutnyttjade fiskarter eller främmande arter.
– Projektet främjar bättre kvalitet och spårbarhet för fiskprodukter.
– Projektet främjar utveckling och/eller ibruktagande av nya tekniker och verksamhetssätt.
Ansökningstiden går ut den 31.10.2023. Ansökningarna ska lämnas in via fondens informationssystem senast kl. 24.00 den sista ansökningsdagen. I Hyrrä ska man välja programperioden 2021-2027 och åtgärdshelheten Stärka fiskeverksamheter som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara – Fiskehamnar och landningsplatser.
Utvärdering av havspolitiken: åtgärderna förbättrade samordningen av havspolitiken, men målen nåddes endast delvis
Åtgärder inom havspolitiken finansierades med sammanlagt cirka tio miljoner euro inom ramen för den Europeiska havs- och fiskerifondens (EHFF) operativa program för Finland 2014–2020. En utvärdering av åtgärdshelheten beställdes av Gaia Consulting Oy. Enligt utvärderingen förbättrades myndighetssamarbetet inom och samordningen av havspolitiken, men de ambitiösa målen nåddes endast delvis.
Havspolitiken togs första gången med i Finlands operativa program för EHFVF under programperioden 2014–2020. De centrala målen för åtgärderna inom havspolitiken var att:
- förbättra havets tillstånd
- utveckla havsövervakningen
- uppdatera och följa upp marina data
- främja havsplaneringen
- utveckla det marina kunnandet
- utveckla den nationella havspolitiken.
Inom ramen för havspolitiken finansierades bland annat inrättandet av ett system för hantering av sektorsövergripande havsolyckor, utvecklingen av samordningen av havsplaneringen samt utredningar om nedskräpning av stränder och påverkan av undervattensbuller. Dessutom finansierades webbplatsen ostersjon.fi, som innehåller information om Östersjön och de viktigaste finländska marina materialen och tjänsterna. Strävan var att stärka den marina kompetensen genom att utveckla aktörers kunnande och nätverkande.
I utvärderingen av havspolitiken granskades effekterna av de genomförda åtgärderna och hur förfarandena inom förvaltningen fungerade. Granskningen omfattade 18 havspolitiska projekt som genomfördes 2016–2020. Projekt som inte hade slutförts vid tidpunkten för utvärderingen granskades inte.
Ökad ledning av havspolitiken och förbättrat myndighetssamarbete
Enligt utvärderingen förbättrade den havspolitiska åtgärdshelheten det förvaltningsövergripande myndighetssamarbetet inom havspolitiken. Samarbete över förvaltningsgränserna gjorde det möjligt att föra en havspolitik med bred bas och att finansiera åtgärder som inte hör till specifika förvaltningsområden.
Eftersom havspolitiken finansierades första gången var man tvungen att inrätta nya samarbetsstrukturer.
Före perioden 2014–2020 fanns det ingen havspolitik, och finansieringen från EHFF har spelat en central roll i skapandet av en enhetlig nationell havspolitik och i arbetet med att integrera EU:s havspolitik i den nationella havspolitiken, konstaterar Jussi Soramäki, miljöråd och ordförande för styrgruppen för finansiering av havspolitiken.
Enligt utvärderingen har åtgärdshelheten också ökat den strategiska planeringen och ledningen av havspolitiken.
Målen var för ambitiösa i förhållande till finansieringen – också kommunikationen och samarbetet med intressentgrupper behöver utvecklas
Den centrala kritiken i utvärderingsrapporten gällde att åtgärderna inom havspolitiken var otillräckliga i jämförelse med de ambitiösa mål som ställts upp. Även om det inom varje tema genomfördes bra och lyckade projekt, uppnåddes inte målsättningarna.
Inom temat havsövervakning genomfördes många olika åtgärder och målen nåddes ganska väl. Det är dock svårt att bedöma vilka effekter dessa åtgärder hade på kostnadseffektiviteten och utvecklingen av ledningen, eftersom det är möjligt att effekterna realiseras först på längre sikt. Det viktigaste målet för temat främjande av havsplaneringen var att samordna mänsklig verksamhet och naturvård. Enligt utvärderingen skapas förutsättningar för en sådan samordning när man utarbetar en havsområdesplan, men planen garanterar inte i sig att samordningen lyckas.
De mål som ställts upp inom temat förbättrande av havets tillstånd var mycket ambitiösa. De åtgärder som genomfördes inom projekten var bra, men åtgärdernas betydelse för havets tillstånd var mycket begränsad. Enligt utvärderingen har projekten dock lyckats bra med att ta fram data om havsmiljön, och i viss mån förhindra och minska miljöskador. Särskilt åtgärdsplanen ett skräpfritt hav ansågs vara lyckad. Även webbplatsen ostersjon.fi, som genomförts inom temat marin data, bedömdes ha nått sitt mål väl.
Inom temat marin kompetens finansierades flera små projekt som enligt utvärderingen inte hade någon realistisk möjlighet att nå de ambitiösa mål som hade ställts upp för temat. Exempel på sådana mål var nya partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn, förbättring av förvaltningens och forskningens effektivitet och ökad affärsverksamhet. Även inom havspolitiken var finansieringen liten i förhållande till målens omfattning. Projekten lade en grund för att skapa en gemensam nationell havspolitik, men arbetet måste ännu fortsätta.
Även om målen var för höga i förhållande till finansieringen, uppnådde man med lite pengar dock många hävstångseffekter. Till exempel skapades webbplatsen ostersjon.fi i gott samarbete mellan olika aktörer, konstaterar Jussi Soramäki.
Enligt utvärderingen lyckades man delvis inom kommunikationen och samarbetet med intressentgrupper. Eftersom en systematisk kommunikationsplan saknades förblev det dock oklart vilken betydelse enskilda projekt hade för de havspolitiska målen. En bättre helhetsbild skulle främja projektaktörernas samarbete och nätverkande.
Här kan du läsa mera om utvärderingsrapporten: Meripolitiikan toimenpiteiden loppuarviointi (på finska)
EHFVF:s informationsanvisning för stödmottagarna har publicerats
Alla stödmottagare har skyldighet att betona det stöd som de beviljas från EU-fonderna. Stöd ska framhävas på allt kommunikationsmaterial som rör genomförandet av en insats och som är avsett för allmänheten eller deltagarna.
Stöd ska framhävas till exempel på webbsidor, i sociala medier och i kommunikationsmaterialet. Om projektet gäller en fysisk investering, ska stödmottagaren på en plats som är tydligt synlig för allmänheten sätta upp en affisch eller en informationsskylt som betonar det stöd som beviljas från EU-fonderna. I de största projekten på över 10 miljoner euro ska stödmottagaren anordna ett kommunikationsevenemang eller enågon annan större kommunikationsinsats.
Närmare anvisningar om kommunikationen finns nu i Informationsanvisning för Europeiska havs-, fiskeri- och
vattenbruksfondens stödmottagare 2021–2027, som har publicerats på sidan Logotyper och informationsförmedling. På sidan finns också instruktioner för användningen av unionens emblem samt färdiga logotyper.
Materialet från diskussionsmötet om sälersättningar och stöd till nya fiskare har publicerats, respons kan ges fram till den 7 juli 2023
Jord- och skogsbruksministeriet ordnade ett öppet diskussionsmöte om modellen för sälersättningar och stödsystemet för nya fiskare den 13 juni 2023. Stöden finansieras genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland 2021–2027. Vid mötet presenterades de planerade stödformerna och det var möjligt att ställa frågor och ge respons på dem.
Material som presenterades vid evenemanget finns här:
Respons om de planerade stödsystemen kan lämnas till jord- och skogsbruksministeriet per e-post fram till den 7 juli 2023:
- Systemet för sälersättningar: Minna Uusimäki, specialsakkunnig (fornamn.efternamn@gov.fi)
- Stödsystemet för nya fiskare: Antony Starr, specialsakkunnig (fornamn.efternamn@gov.fi)
Kravet på 60 verksamhetsdagar i anslutning till investeringar i fiske utreds
För sådana investeringar i fiske som stöds med medel ur Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden gäller ett aktivitetskrav på 60 dagars fiskeverksamhet, om det är frågan om en investering ombord på ett fiskefartyg. I EU-förordningen som gäller fonden definieras dock inte tydligt vad som ska anses höra till investeringar ombord på fartyg. Problemet utreds tillsammans med Europeiska kommissionen och svar väntas i sommar.
Genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) kan man finansiera investeringar i fiske. I EU-förordningen om fonden föreskrivs det som en förutsättning för att investeringar ombord på fartyg ska vara stödberättigande ett aktivitetskrav på minst 60 dagar, dvs. att fartyget ska ha bedrivit fiskeverksamhet i minst 60 dagar under de två föregående kalenderåren. Förordningen anger dock inte tillräckligt tydligt vilka investeringar som ska tolkas som investeringar ombord. Det är till exempel oklart om passiva fångstredskap och räddningsdräkter omfattas av sådana investeringar ombord som avses i förordningen och därmed även av aktivitetskravet.
Under den förra finansieringsperioden (2014–2020) gjorde EU-förordningen det möjligt att granska aktiviteten även per fiskare. Då var det till exempel möjligt att använda fångstredskap på flera olika fartyg och som aktiva verksamhetsdagar räknades alla de här fartygens fångstdagar. Därtill var det möjligt att i kravet på 60 verksamhetsdagar räkna in isfiske som inte sker från fartyg. Den nya förordningen möjliggör inte den här tolkningen. Utöver det här medför förordningen utmaningar när det gäller att stödja investeringar för nya fiskare.
Jord- och skogsbruksministeriet har diskuterat frågan med Europeiska kommissionen och bett om en tolkningsanvisning för förordningen. Kommissionens tolkning förväntas bli klar på sommaren. Jord- och skogsbruksministeriet har instruerat de närings-, trafik- och miljöcentraler som ansvarar för EHFVF:s stödbeslut att invänta kommissionens tolkningsanvisning innan de fattar stödbeslut för investeringsprojekt som eventuellt kan tolkas som investeringar ombord och där aktivitetskravet på minst 60 dagar inte uppfylls. På så sätt riskerar man inte att stöd som beviljats i strid med EU-förordningen senare måste återkrävas.
Inbjudan: Diskussionsmöte om sälersättningar och stödsystemet för nya fiskare den 13 juni 2023
Jord- och skogsbruksministeriet ordnar ett öppet diskussionsmöte om modellen för sälersättningar och stödsystemet för nya fiskare. Diskussionsmötet ordnas på Teams den 13 juni 2023.
Jord- och skogsbruksministeriet har berett en modell för ersättning av skador orsakade av sälar och ett stödsystem för nya fiskare. Båda finansieras genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland 2021–2027. Genom systemet för sälersättning ersätts sådana skador som sälar orsakar för kommersiellt fiske i havsområden. Stödsystemet för nya fiskare har planerats bestå av flera stödmöjligheter, till exempel investeringsstöd, utbildningssedlar och lånegarantier.
Det ordnas ett öppet diskussionsmöte om de nya stödformerna den 13 juni 2023 kl. 13–15 på Teams. Vid mötet presenteras de planerade stödformerna och det är möjligt att ställa frågor och ge respons på dem. Presentationerna hålls på finska, men frågor kan också ställas på svenska. Presentationsmaterialet publiceras på finska och svenska efter evenemanget och kan kommenteras ännu i efterhand.
Du behöver inte anmäla dig till diskussionsmötet, utan du kan delta via denna Teams-länk: