4.10.2017

 

Pyhäjärvi-institutet har startat ett projekt under vilket man kartlägger möjliga mervärdesprodukter som kunde fås av strömming och som har kommersiell potential.

 

För odlad regnbågslax har man redan länge undersökt sidoströmmar som uppkommer i samband med förädling av fisk. Sidoströmmar i förädling av fisk är speciellt resterna som uppkommer i rensning och fileing, som enligt det nya tankesättet är bara en resurs i fel ställe och som kan förädlas till mervärde. Förutom livsmedelsindustrin har också medicin- och energiindustrin fått nytta av dessa.

Strömming är den mest betydande fångstarten och nästan 90 % av totalfångsten i fiskeri är strömming. Strömming fiskas mest med trålar och det viktigaste fångstområdet är Bottenhavet. En viss mängd strömming fiskas också med ryssjor vid kusten. Fiske av arten är kvoterad.

I projektet som är driven av Pyhäjärvi-institutet utreds de olika beståndsdelarna i strömming, bland annat proteiner, lipider, vitaminer, antioksidanter och spårämnen, som inte ännu har kunnat utnyttjas.

Projektet som fungerar som en förhandsutredning genomförs i samarbete med Naturresursinstitutet och universitet. Om man identifierar tillräckligt många beståndsdelar som producerar mervärde i strömming, kommer man att förbereda ett mer extensivt utvecklingsprojekt som främjar tillämpad forskning.

Information om projektet:

EU-prioritet: Lokal utveckling
Projektets namn: Mervärdesmöjligheter av strömming
Sökande: Pyhäjärvi-instituuttisäätiö
Projektets varaktighet: 18.4.2017 –>
Projektets totalbudget: 25 600 €
Andelen av EMFF-stöd: 12 032 €
Nationellt stöd: 13 568 €

Mer information: Pyhäjärvi-Institutet, p. 02 838 0600

Bild och text: Markku Saiha

 

 

Taimen behärskar också projektsoppa

29.12.2017

Med hjälp av stödet kan företaget utveckla sina produktionsprocesser, vilket påverkar välbefinnande av fiskar, produktivitet och de anställdas arbetstrivsel.

Taimen-yhtiöt är en ledande aktör i fiskbranschen i Finland och Sverige och den har sammanlagt 30 produktionsanläggningar. Företaget som har varit verksam för över 50 år har förstått sig på att nyttja även möjligheterna av EMFF-stödet.

– Vi har varit med i EU-stödsammanhang sedan det var möjligt. Stöden har en stor betydelse i vår verksamhet. Det är viktigt att vi kan utveckla vår verksamhet, eftersom kvoterna för tillstånd till fiskodling minskar kontinuerligt, konstaterar verkställande direktör Auli Kuusela.

Han räknar att företaget har fått finansiering till över tio EMFF-projekt. Den största delen har varit stöd för maskin- och apparatinköp, dessutom har de haft ett byggnadsprojekt. De har fått finansiering bland annat till inköp av en sorteringsmaskin och en arbetsflotte, hållbara förpackningar till fiskleveranser, en lyftanordning som underlättar rensning av fisk, en apparat som rensar fiskben och en vaccineringsmaskin.

– Finansieringarna har kommit väl till pass. Vi har kunnat modernisera produktionen, främja fiskarnas välbefinnande och öka de anställdas arbetstrivsel, uppskattar Kuusela.

Enligt Kuusela är det nuförtiden rimligt lätt att söka finansiering, eftersom det är praktiskt att använda Hyrrä-systemet. Han anser att systemet kunde utvecklas så att ett företags grundläggande bilagor (bokslutsuppgifter mm.) skulle sparas i systemet för ett kalenderår. Detta skulle göra sökprocessen ännu snabbare.

– Man gör flera ansökningar per år hos oss. Det tar onödigt tid när man varje gång ska bifoga företagets grundläggande information på nytt.

Taimen Oy:s verkställande direktör är nöjd med stödbesluten, eftersom det har kommit finansiering till väl motiverade projekt. Projektfinansiering möjliggör bolagets utvecklingsplaner på fiskodlingsbranschen som har strikt reglerade tillstånd.

Fisk lever i lyft

Matfiskens popularitet har ökat under de sista åren, vilket syns också i Taimen-yhtiöt.

– För närvarande kan vi inte producera så mycket som efterfrågan kräver på grund av de små kvoterna för tillstånd, säger Kuusela.

Totalproduktionen av Taimen-yhtiöt är cirka åtta miljoner kilo årligen. Koncernen är specialiserad i odling och förädling av regnbågslax och sättfiskproduktion av insjö- och havsöring, insjö- och havslax och saimenröding. Bolaget regerar 60 procent av matfiskproduktionen av regnbågslax i Finland och är det enda företaget i Finland som kan erbjuda färsk fisk för grossister och för fortsatt förädling året runt.

Fiskodling är ett effektivt sätt att producera mat eftersom den växer exakt ett kilo med ett kilo foder och klarar sig bra jämfört med köttproduktion med tanke på livscykel.

 

De stödjade projekten (andelen av EMFF-stöd sammanlagt 72 356,51 euro):

• Förbättring av vägning och behandling av rom
• Hållbara förpackningar till fiskleveranser
• En lyftanordning för rensning samt en apparat som rensar fiskben
• Förbättring av vägningssystem för vägnings- och etikeringsprocessen av fisk för export
• Förpackningsmaskin för fisk

Projekten har fått stöd från EMFF-åtgärd Investeringar i vattebruk (art. 48.1.a-d, f-h)

 

Jord- och skogsbruksministeriets frisättning 18.4.2018:

Ändringar i bestämmelserna om kommersiellt fiske 1.5.2018

Detta meddelande innehåller information om den ändrade lagen och förordningen om kommersiellt fiske som träder i kraft den 1 maj 2018.

Förhandsanmälan vid laxfiske

Befälhavaren på ett fartyg som bedriver kommersiellt fiske i havsområdet ska lämna en förhandsanmälan om fartygets anlöpningstidpunkt och exakta anlöpningsplats minst 30 minuter innan fartyget anlöper hamnen. Tillstånd till tidigare anlöpning kan sökas hos Gränsbevakningsväsendets centrum för fiskerikontroll.

Anlöpningen ska ske senast inom 60 minuter från och med den anmälda tidpunkten. En förhandsanmälan får också ges före fisketuren om det går att uppskatta anlöpningstiden tillräckligt exakt.
Förhandsanmälan kan göras antingen på dator eller via en särskild applikation för smarttelefon. Tillstånd till tidigare anlöpning kan sökas enkelt genom att ändra den anlöpningstid som applikationen föreslår till en tidigare tidpunkt. Applikationen skickar ett svarsmeddelande med information om tillståndets godkännande eller icke godkännande. Applikationen finns att få på samma adress som den elektroniska fångstdeklaration-en: https://fangstanmalan.mmm.fi. Om applikationen inte är tillgänglig, ska förhandsanmälan lämnas per telefon till centrumet för fiskerikontroll: +358 294 1036.

Förhandsanmälan vid laxfiske gäller fiske med ryssjor och drivrev under tiden 15.4.–30.8 varje år. Nätfiskare behöver inte lämna någon förhandsanmälan. Kravet gäller inte heller fiske med ryssjor om avsikten är att inte fånga lax. Andra kommersiella fiskare än innehavare av aktörsspecifik fiskekvot skall frisläppa fisk som erhållits från fiske med ryssja. I oklara fall kan fiskaren kontakta närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland och fråga om kravet på förhandsanmälan gäller det fiske fiskaren bedriver.

Det här påverkar inte EU-kraven på förhandsanmälan. Till exempel minst åtta meter långa fiskefartyg ger en förhandsanmälan oberoende av fångstredskap om det ombord på fartyget finns minst 300 kg torsk eller sammanlagt två ton strömming och skarpsill. Även dessa förhandsanmälningar kan i fortsättningen göras via samma elektroniska applikation som används vid laxfiske.

I applikationen ingår också möjlighet att dra tillbaka förhandsanmälan. Förhandsanmälan får dras tillbaka bara av vägande skäl om fisketuren inte alls blir av till exempel på grund av att fartyget går sönder, sjögången är kraftigare än väntat eller om det inträffar något annat oväntat. Förhandsanmälan får inte dras tillbaka av den anledningen att fiskaren inte fått fångst under fisketuren.
Om fartygets befälhavare försummar förhandsanmälan eller lämnar en bristfällig anmälan, kan Landsbygdsverket bestämma om en överträdelseavgift på minst 300 euro.

Anmälningar av överträdelser

Enligt den ändrade lagen ska tillsynsmyndigheten utan onödigt dröjsmål informera en aktör om den misstänkta överträdelsen av bestämmelserna om den gemensamma fiskeripolitiken. I praktiken informerar tillsynsmyndigheten aktören om den misstänkta överträdelsen när myndigheten har tagit beslut om att sända en anmälan till Landsbygdsverket för beslut om sanktioner. När Landsbygdsverket behandlar frågan ges den misstänkte möjlighet att yttra sig i frågan.
2 (2)

Anmälningar om misstänkta överträdelser 2016 – 2018 väntar fortfarande på Landsbygdsverkets behandling. Det är alltså sannolikt att många fiskare får Landsbygdsverkets brev om hörande angående överträdelsen utan att tillsynsmyndigheterna direkt har informerat aktören om den misstänkta överträdelsen.

Fångstdeklarationer

Befälhavaren på ett fiskefartyg under 10 meter kan i fortsättningen befullmäktiga en annan person att lämna fartygets fångstdeklaration om fiskefartygets licensinnehavare har gett denna person rätt att lämna fångstdeklarationer. Licensinnehavaren ska skriftligen ge närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland namn och titel för de personer som har rätt att lämna fiskedeklarationer om fångster som licensinnehava-rens fiskefartyg fiskar. Uppgifterna registreras i fiskefartygsregistret.

Fångstdeklarationer ges på samma sätt som hittills: Om arter som ingår i kvotsystemet (lax, strömming, torsk och skarpsill) ska ges en fångstdeklaration inom 48 timmar från att landningen avslutades. (Landningens be-traktas som avslutad när fångsten har vägts). Om alla andra arter ska ges en fångstdeklaration för varje ka-lendermånad före den 20 i den följande kalendermånaden.

Vägning av fångster på någon annan plats än i hamnen

Om fångsten inte vägs när den flyttas i land, ska fångsten vägas inom 48 timmar från att fartyget anlöpte hamnen. Ändringen av bestämmelsen gäller tidpunkten för räkning av 48 timmars tidsfrist. Tidigare räknades tiden från det att flyttningen av fångsten i land upphörde, från och med den 1 maj 2018 räknas tiden från det att fartyget anlöper hamnen. Tidsfristen på 48 timmar gäller endast situationer där vägningen inte sker i lossningshamnen. Ändringen gäller alltså inte situationer där ett fiskefartyg är tvunget att vänta i hamnen på att lossningen och vägningen ska inledas om inte fångsten transporteras någon annanstans för vägning.

Krav på information om att befrielse från skyldigheten att ta i bruk satellitbaserat övervakningssystem upphört att gälla

Om en innehavare av fiskelicens har beviljats befrielse från skyldigheten att ta i bruk ett satellitbaserat fartygsövervakningssystem ska innehavaren i god tid på förhand informera närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga om att det inte längre finns grunder för att bevilja befrielse.

Att bedriva fiske med fartyg över 12 meter utan en fungerande VMS-utrustning eller ett fungerande ERS-system under fisketurer som tar mer än 24 timmar eller under fisketurer utanför Finlands territorialvatten är en allvarlig överträdelse av den gemensamma fiskeripolitiken, vilket leder till sanktioner. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan bevilja befrielse för ett sådant fiskefartyg med en total längd på 12 – 14,9 meter som be-driver verksamhet enbart inom Finlands territorialvatten eller som aldrig tillbringar mer än 24 timmar ute till havs.

Ytterligare information

Råd i frågor som gäller de ändrade bestämmelserna ges av närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland:

Vasa: Lars Sundqvist +358 295 028 628
Åbo: Aki Koskinen +358 295 023 025
Helsingfors: Petri Savola +358 295 021 460
Kouvola: Vesa Vanninen +358 295 029 095
förnamn.efternamn@ntm-centralen.fi

 

Målet för L-S Kalatalouskeskus projekt ”Saaristomeren kala-aitat” var att öka synligheten för tjänsterna i fiskbranschen Skärgårdshavet och göra dem mer kända, det vill säga kort och kärnfullt sätta fisken på kartan.

– I Skärgårdshavet finns det försäljningsställen som säljer lokal fisk, fiskeguider, försäljning av fisketillbehör och platser för specialfiske, men det gick inte att hitta information om deras placering eller kontaktuppgifter till dem någonstans, säger fiskerådgivare Anu Niinikorpi, som driver projektet. Företagets kunder har huvudsakligen bestått av lokalinvånare, men man visste att även sporadiska sommargäster och turister på exempelvis Skärgårdens Ringväg gärna skulle köpa närfiskad eller närodlad fisk och använda de lokala tjänsterna.

Det fanns ett behov av tjänsterna

Företagare och företag inom fiskerinäringen erbjöds möjligheten att lägga upp sina uppgifter på nätverkets webbplats, där kunderna kunde hitta information om fiskeföretagarna och annan information om tjänsterna i skärgården på en och samma plats. Kontakten med företagen skedde via telefon.

– De förhöll sig huvudsakligen mycket vänligt och intresserat till det hela: en enkel och kostnadsfri möjlighet att få större synlighet togs emot med öppna armar, konstaterar Niinikorpi.

Den insamlade informationen skickades vidare till Finserve Oy, som även upprätthåller och producerar andra turistrelaterade webbsidor och en nättidning. I tjänsten som Finnserve öppnat http://www.finlandarchipelago.com/ var det i slutet av projektet 48 fiskförsäljare och fiskare, 5 försäljare av fisketillbehör, 16 fiskeguider och 4 platser för specialfiske. Webbsidorna finns på finska, svenska och engelska.

Viktigt med information

Man informerade företagen om öppnandet av webbsidorna Finland Archipelago och Facebook-sidorna, så att de skulle kunna dela information om tjänsten även via sina kanaler på sociala medier. Facebook-sidans synlighet ökades genom att man köpte reklamtid till den första publiceringen. Tack vare det såg över 1 700 personer publiceringen. Kommunerna och dagstidningarna i regionen fick egna meddelanden. Projektet har även presenterats på L-S Kalatalouskeskus webbplats sedan augusti och har marknadsförts på föreningens Facebook-sida och delats på Twitter.

Niinikorpi berättar att tidtabellen för det projekt som startades i april var lite för snäv, vilket ledde till att man inte hann öppna webbsidorna direkt i början av turistsäsongen.

– När det gäller de andra projekten jag har drivit har tidsplanen varit mindre snäv, arbetet med samarbetspartnerna mer systematiskt och informationsförmedlingen om hur projektet utvecklas intensivare. Jag har upplevt att det hjälper i att föra projektet vidare, för precis som man säger är bra planering halva jobbet.

Smidig projektfinansiering och ansökan om utbetalning

Niinikorpi upplevde ansökan om finansiering som relativt enkel.

– Det här projektet var min första kontakt med Hyrrä och EHFF-projekt, så det var mycket att lära sig, men Hyrrä gav vägledning till nya användare och dessutom svarade fiskeriaktivatorn alltid snabbt på de många frågor jag ställde. En gång tvingades vi komplettera ansökan på grund av bristfälliga bilagor.

Utbetalningsprocessen krävde att man satte sig in i organiseringen av bokföringen, men enligt Niinikorpi verkade den i övrigt helt rimlig och kraven på exempelvis bilagor är vettiga och praktiska.

– Det är en stor lättnad när det gäller utbetalningsansökan att ett standardbelopp är reserverat för allmänna kostnader och att man inte behöver göra en beräkning av varje samtal, kontorsmaterial eller del av kostnaderna för arbetslokal.

Projektet realiserade tyngdpunkten ”Höjning av fiskresursernas utnyttjande- och förädlingsgrad” i Skärgårdshavets fiskeristrategi och beviljades 6 100 euro i stöd från finansieringsramen för Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp.

Webbsidorna som skapades i projektet uppdateras fortfarande. Målet är att även de övriga turisttjänsteorganisationerna i regionen skulle kopplas till webbplatsen Finland Archipelagos egna sidor. Om en företagare inom fiskbranschen vill ha med sina uppgifter hittar de kontaktuppgifterna på webbplatsen Finland Archipelago. Det lönar sig att besöka den oavsett och använda de lokala tjänsterna, nu när du vet var du hittar dem!

Författare:

Maria Saarinen
fiskeriaktivator
Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp
maria.saarinen@sameboat.fi
0400 260 094

Jord- och skogsbruksministeriets elektroniska fångstanmälningssystem har förnyats

Inloggningen till havsområdets fångstanmälningstjänst har genomgått en anmärkningsvärd ändring fr.o.m. 21.12.2017..
För att komma in i systemet behöver kunden en ny ELU2 – användarkod.

Som ELU2-användarkod fungerar den epost-adress som kunden meddelat åt fiskerimyndigheterna.
Till ifrågavarande epost-adress levereras noggrannare uppgifter om inloggningen.

ifall kunden inte har fått uppgifter om inloggningen till sin epost, bör kunden ta kontakt med fiskerimyndigheterna.

Utöver detta ska kunden vara registrerad som fartygskund (fiskefartygets befälhavare/undertecknare) på minst ett fartyg i fiskefartygsregistret, som används för utövande av kommersiellt fiske eller kommersiell fiskare som endast fiskar utan fartyg.

Havsområdets fångstanmälningssystem gällande under 10m långa fiskefartyg, som utövar kommersiellt fiske.

Via systemet kan följande anmälningar göras gällande fiske till havs:

• Lossningsanmälan gällande kvotbundna arter (Lag 1188/2014 21§ Fångstdeklarationer för fiskarter som ingår i fiskekvotssystemet för fiskefartyg med en längd på mindre än tio meter)
• Kustfiskeanmälan gällande alla kustfiskefångster (Lag 1188/2014 22§ Fångstdeklarationer för andra fiskarter än sådana som ingår i fiskekvotssystemet för fiskefartyg med en längd på mindre än tio meter)

Elektroniska fångsanmälningstjänsten finns på adressen: https://fangstanmalan.mmm.fi

Vid behov ges noggrannare uppgifter av Övervakningsgruppen vid NTM-centralen i Egentliga Finlands fiskeritjänster
Jari Hakala
Markus Leppikorpi
Niklas Ulenius
Paavo Suominen
Markku Nousiainen
Lars Sundqvist
Jukka Lähde
Ari Suominen
Petri Savola
Maria Uusitalo

NTM-centralen i Egentliga Finland
E-postadressen skrivs: fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi
Telefonväxelns nummer: 0295 022 500

I PIKKULI-projektet undersöks de praktiska möjligheterna och metoderna för att odla andmat (Lemna minor) som råvara för foder på fiskodlingsanläggningar. Vi frågade forskaren Pasi Laajala från Naturresursinstitutet om bakgrunden till och utmaningarna i projektet.

Vattenbruk är en kraftigt växande bransch, och under de senaste åren har man satsat på att minska uppkomsten av näringsämnen vid odlingen och de miljöutsläpp som de orsakar. Det har skett en stor utveckling av i synnerhet utfodringsmetodernas kostnadseffektivitet och även på recirkulationsanläggningarna, där vattnet som använts till fiskodlingen cirkulerar inomhus i ett slutet kretslopp. Det skapas även innovationer i tillvaratagandet av näringsämnen i och med att man inom PIKKULI-projektet undersöker odling av andmat som metod i samband med fiskodling. Andmat är en liten mångårig växt som flyter på vattenytan som föredrar näringsrika vattendrag och förökar sig effektivt genom delning.

Kari Vääräniemi på Vääräniemen Kala Oy, som är samarbetspartner till projektet och en av dem som utför en stor del av det praktiska arbetet, berättar att projektet uppstod när han och regionens fiskeriaktivator Mika Halttu funderade över vad man skulle kunna göra för att minska näringsbelastningen från fiskodlingen och om man i fiskodling i inlandet skulle kunna införa en cirkulär ekonomi på samma sätt som man har gjort i exempelvis foderinnovationen Raisioaquan Baltic Blend.

– Diskussionerna utgick främst från produktion av alger/algmjöl, vilket vore en bra råvara till fiskfoder. Mika kom till sist på det där om andmat, och man började sedan verkligen planera för det och gjorde bakgrundsundersökningar. I det skedet ville de projektifiera det hela och Pasi Laajala (Naturresursinstitutet) anslöt sig, berättar Kari Vääräniemi.

Projektet finns inte bara på papper, utan man har redan kommit långt med det praktiska arbetet.

– Våren 2017 hittade vi växten i naturtillstånd i vår egen damm med naturlig föda. Vi grävde två odlingsbassänger i anslutning till en fiskodlingsanläggning dit vi förde över andmat från vår egen damm. Vi pumpar in fasta partiklar från slamfickan i utloppskanalen i andmatsbassängerna. Nästa steg är att ta reda på hur andmaten övervintrar i bassängen, berättar Vääräniemi.

I den lilla växten gömmer sig utmaningar och möjligheter

Projektets kontaktperson, Naturresursinstitutets forskare Pasi Laajala, berättar att projektet fortsatt på följande sätt:

– De första andmatväxterna som jag började med var i Mikas akvarium. Dessutom pratades det mycket om att frakta utländsk soja till Finland och om användningen av soja som foderråvara. Jag upptäckte att det även kunde vara en idé som skulle förena den blåa och den gröna bioekonomin. I det skulle det även finnas potential för andra branscher. Mika såg å sin sida främst fiskfoderproduktionen och den inhemska proteinråvara man eventuellt skulle kunna få till den. I det näringsrika vattnet från fiskodlingsanläggningen skulle man kunna odla andmat genom att näringsämnena överfördes på växterna, som man matar fiskarna med. Det vill säga en viss typ av grejHYDROPONICS, lite som Sybimar-case, konstaterar Laajala.

Har något liknande gjorts tidigare, och har det lett till goda resultat?

– Enligt vad vi vet har andmat använts i Asien som föda till människor och djur, men inte direkt någon annanstans. Andmat är en känd akvarieväxt för många och i Finland har man prövat att odla den i en storleksklass som lämpar sig för akvarier. Enligt FAO:s undersökningar lämpar sig sammansättningen av aminosyror väl som föda för djur och människor.

(red. anm. I Finland har ett test i mycket liten skala gjorts under de senaste åren: https://theseus.fi/handle/10024/113149)

Inom foderproduktion talar man alltid om stora massor. Hur kan man få produktionen/insamlingen av andmat att bli lönsam?

– Det måste grunda sig på en fråga om kvalitet med tanke på det praktiska nyttjandet. Insamling av andmat som flytväxt från vattenytan förekommer redan och det finns videor om det på Youtube. Om produktionsmängderna är tillräckliga är en separat fråga, för växten består ju till största delen av vatten. Ett ton färska växter ger 50–90 kg torrsubstans, varav andelen protein är betydligt mindre än hälften. Exempelvis för några år sedan var produktionen per hektar i en kanal under en varm sommar i London 80 ton färsk andmat (eller ungefär den mängden). Mycket beror alltså på förhållandena, både när det gäller den byggda miljön och den omgivande miljön. Projektet har restaurerat några gamla fiskodlingsrännor för provodling av andmat i Taivalkoski. Målet är att få svar om odlingen och produktionsmängden med utgångspunkt i de praktiska provodlingarna nästa sommar. Om allt går som det ska gör man ett parti med foderprov av växtbeståndet.

Vilka är de största utmaningarna med projektet?

– Enligt rapporterna växer andmat långt uppe i norr, men hinner det produceras en betydande skörd på exempelvis Taivalkoskis höjder? Med utgångspunkt i kartläggningen den första sommaren har man hittat betydande odlingsplatser både i Taivalkoski och Vuokatti, och odlingen där kommer man att kunna undersöka i laboratorier under vintern. Man såg redan att den sena sommaren även försenade andmatväxternas tillväxt. Skulle skörden ha hunnit bli tillräckligt stor en sådan sommar?

Gick ansökan om EHFF-stöd problemfritt?

– Det var överraskande enkelt. Jag undrade om det verkligen inte behövdes mer uppgifter, eller om jag hade missat någon flik. EURA Hyrrä var enkelt, åtminstone fiskedelen.

Havs- och fiskerinäringsnätverket önskar er ett framgångsrikt projekt och väntar med stort intresse på resultaten av projektet!

(redigerat 30.11.2017: tillägg, Kari Vääräniemis kommentarer)

Projektet i korthet

Projektets namn: PIKKULI
Sökande: Naturresursinstitutet LUKE
Kontaktperson: Pasi Laajala
Beviljat stöd: 43 260,00 euro (78,77 % av de totala kostnaderna)

Mål: Målet med odlingen är att låta näringsämnen från fiskodling cirkulera, minska miljöpåverkan från fiskodling och bidra med en ny, ekonomiskt lönsam produkt till fiskodlingsverksamhet som kan säljas. Man har valt andmat som växt. Det är en vild växt med högt näringsvärde. Den innehåller rikligt med protein, bra fettsyror och kolhydrater, vilket gör den till en bra foderråvara. Odlings- och skördemetoderna för andmat är enklare än för alger.

OBS! Det ursprungliga meddelandet hade ett ogiltigt datum. Ansökningen är öppnat under tiden 1.10.-17.11.2017.!

NTM-centralen öppnar ansökningen för 2018 års aktörsspecifika fiskekvoter och icke-överlåtbara nyttjanderätter under tiden 1.10. – 17.11.2017 kl 16:15.

Till de innehavare av överlåtbara nyttjanderätter som meddelat sin e-postadress till NTM-centralen, skickas ansökningsblanketten elektroniskt, till övriga per brev.

Det är mycket viktigt att ansökningstiden efterföljs och att kvotavgiften för år 2017 är erlagd inom utsatt tid.

NTM-centralen fattar beslut om trålfiskets kvoter för år 2018 under november-december och strömmingsryssje- och laxfiskets motsvarande kvotbeslut fattas under början av året 2018.

Ansökan om icke-överlåtbara nyttjanderätter avser strömmingsryssjefisket och laxfisket och gäller endast kommersiella fiskare i grupp I som inleder sin verksamhet. Ansökan om aktörsspecifik fiskekvot för år 2018 som gäller icke-överlåtbar nyttjanderätt görs med samma blankett som ickeöverlåtbar nyttjanderätt söks med. Beslut om icke-överlåtbara nyttjanderätter görs i november.

NTM-centralens meddelande

NTM-centralens beslutet

ANSÖKNINGSBLANKETTER:

Ansökan om aktörsspecifik fiskekvot för år 2018

Ansökän om icke-övelåtbar nyttjanderätt och på basen av denna beviljad aktörsspecifik fiskekvot

Ansökningsblanktterna sänds i elektronisk form till adressen: registratur.egentligafinland@ntmcentralen. fi och per post till adressen: Egentliga Finlands NTM-central, PB 236, 20101 ÅBO

Tilläggsuppgifter:
Fiskerimästare Aki Koskinen, tel. 0295 023 025, e-post: aki.koskinen@ntm-centralen.fi
Fiskerimästare Lars Sundqvist tfn 0295 028 628 lars.sundqvist@ntm-centralen.fi

Jord- och skogsbruksministeriet har bekräftat nya bedömningsblanketter:

Hållbart fiske
Hållbart fiske – art. 26 – innovation inom fisket (7.7)
Hållbart fiske – art. 27 – Rådgivningstjänster inom fisket (7.7.)
Hållbart fiske – art. 28 – partnerskap mellan forskare och fiskare (7.7.)
Hållbart fiske – art. 29 – Humankapital och dialog (7.7.)
Hållbart fiske – art. 30 – Diversifiering av verksamheten (7.7.)
Hållbart fiske – art. 31 – Etableringsstöd för unga fiskare (7.7.)
Hållbart fiske – art. 32 – Hälsa och säkerhet (7.7.)
Hållbart fiske – art. 38 – Miljöinvesteringar inom fisket (7.7.)
Hållbart fiske – art. 39 – fiskets miljöinnovation (7.7.)
Hållbart fiske – art. 40 – insamling av avfall från havet (7.7.)
Hållbart fiske – art. 42 – Förbättrande av fångstens mervärde (7.7.)
Hållbart fiske – art. 43 – utveckling av fiskehamnar och landningsplatser (7.7.)

Hållbart vattenbruk
Hållbart vattenbruk – art. 47 – innovationer i vattenbruk (7.7.)
Hållbart vattenbruk – art. 48 – investeringar i vattenbruk (7.7.)
Hållbart vattenbruk – art. 49 – rådgivningstjänster för vattenbruk (7.7.)
Hållbart vattenbruk – art. 50 – Humankapital och nätverksbyggande (7.7.)
Hållbart vattenbruk – art. 56 – Djurens hälsa och välbefinnande (7.7.)
Hållbart vattenbruk – art. 57 – Försäkring för vattenbruksbestånd (7.7.)

Fiskeberedning och handel
Fiskeberedning och handel – art. 66 – Produktions- och saluföringsplaner (7.7.)
Fiskeberedning och handel – art. 68 – Utveckling av marknaden (7.7.)
Fiskeberedning och handel – art. 69 – Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (7.7.)

Muutos MMM:n päätökseen 7.3.2017 Määräaikaisen hakumenetelmän avaaminen kalastuksen valvonnan toimenpiteisiin

Määräaikaisen hakumenetelmän avaaminen kalastuksen valvonnan toimenpiteisiin. Tukea voi nyt hakea Yhteisen Kalastuspolitiikan (YKP) valvontaan liittyvien innovaatiohankkeiden toteuttamiseksi sekä yksityisen sektorin toteuttamien valvontateknologiainvestointien osarahoitushankkeisiin.

Lue MMM:n päätös kokonaisuudessaan täältä. Saatavilla on nyt myös hakuohje.

Stöd kan beviljas upp till 4 500 000 €.Sista ansökningsdag är 20.10.2017